Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 5. Interiörer ur slaflifvet i Södern på 1830—40-talet; behandling af husslafvar; plantageslafvar: arbete, föda, bostäder, beklädnad, straff; rymmare; slafannonser; en slafauktion; slafsystemet; prästerligt godkännande däraf - Slafvarnes arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slafvarnes arbete.
Män och kvinnor arbeta tillsammans på alla plantager. Och på många ställen
måste de utföra ett visst kvantum arbete pr dygn. En snabb hand kan erhålla en
liten ledig stund; men den svage eller ovane samt svagare kvinnliga slafvar hafva det
hårdt och få ofta för sitt ofullbordade dagsverke svara på piskningsplatsen. Å de
ställen, där jag brände tegel *, hade slafvarne dock intet visst arbetsminimum, utan
måste arbeta från tidigaste gryning till in på natten; hvarannan natt måste de
dessutom vända tegel. En stor mängd slafvar ägas af herrar, som hyra ut dem,
gifvetvis helst åt den, som betalar bäst och utan att taga notis om, hur de
behandlas. De som hyra dem vilja å sin sida naturligtvis hafva mesta möjliga arbete
utfördt för minsta möjliga utgift. Slafven måste då arbeta nästan utan hvila och
utan föda **.
Arbete å sockerplantage.
* Det var mycket vanligt, att yrkesarbetare från Nordstaterna under några år sökte sig
fritt arbete å Söderns plantager. Berättaren är en sådan, som under fem år sysselsatte sig
med tegelbränning i Savannah, Georgien.
•* Rev. dr. Reed från London, som år 1834 reste i sydstaterna, bevistade där ett möte
af plantageägare, hvarunder den viktiga frågan diskuterades, om det vore fördelaktigare för
ägaren att väl föda och kläda sina slafvar samt låta dem arbeta måttligt och hålla länge ut
eller att på kortare tid afprässa dem mest möjliga arbete på minst möjliga underhåll.
Meningen var för det senare. Att förbruka en uppsättning slafvar på sju år ansågs såsom väl skött
plantagedrift. Se »American Slacery as it is», pag. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
