Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 5. Interiörer ur slaflifvet i Södern på 1830—40-talet; behandling af husslafvar; plantageslafvar: arbete, föda, bostäder, beklädnad, straff; rymmare; slafannonser; en slafauktion; slafsystemet; prästerligt godkännande däraf - Slafvarnes arbete - Slafvarnes föda - Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnor med små barn arbeta oftast med dessa hängande i en påse på
ryggen. De få ofta utföra det hårdaste arbetet; å somliga tegelgårdar, där
jag varit, måste kvinnor i stället för män forma tegelstenarna. De måste äfven
dika å sumpiga risfält, gräfva, tröska o. s. v. Jag har sett kvinnor få gå till
ladan i första daggryningen och till mörkrets inbrott tröska med slaga; därefter
fingo de till långt in på natten samla ihop riset och bära det uppför stegen till
magasinet. Ännu svårare är det å bomullsplantagerna, där slafvarne äro utan
räddning öfverlämnade åt arbetsförmannens godtycke. Denne skall hvarje afton
uppväga bomullen, och fattas det något i den för dagsarbetet bestämda vikten, blir
straffet sträng piskning. Hur vägningen sker, kan icke af slafven kontrolleras *.
Slafvarnes föda.
Öfverallt å de slafplantager, där jag varit, brukade hvarje slaf, manlig eller
kvinnlig, få såsom sin ranson af föda ett mått** majs per vecka. Dess värde
var 50 cents pr bushel, hvilket utgjorde 12 ‘/a cents pr vecka för hvarje person.
Mig kostade födan under mitt vistande i Södern dagligen 1 dollars. Alltså
skulle värdet af kosten för mig ensam räckt till för 46 slafvar.
Detta är allt, hvad goda eller stränga herrar å alla plantager i närheten af
Savannah låta sina slafvar få.
En person, hos hvilken jag arbetade och som ville få så mycket som möjligt
uträttadt, innan jag for, lät sina slafvar — 90 till antalet — en gång i veckan få
ett oxhufvud. På detta kokte de soppa i en stor järngryta, omkring hvilken de
olika matlagen samlades som till en fest. Denne man tillät äfven sina slafvar att
under mitt vistande där äta två gånger om dagen. Men detta var en sällsynt
godhet; ty öfverallt eljest erhöllo slafvarne af sina herrar endast säd eller motsvarande
mängd af potatis eller ris, och af detta fingo de endast äta en gång om dagen.
»Potatistiden» börjar i midten af juli. Under denna utdelas intet salt, men
till ris och säd erhålla de äfven litet sådant.
Vanligtvis tillkännagafs med en hornsignal om morgonen, när det var tid för
slafvarne att stiga upp och börja sitt arbete, hvarmed de fortforo till klockan elfva
förmiddagen. Vid en ny signal återvända då alla till sina kojor, upptända eld
och laga af sitt majsmjöl gröt eller bröd, äta detta och gå till sitt arbete, när
hornsignalen åter ljuder. Arbetetet varar då till sena natten eller till dess det
fastställda dagsverket fullgjorts. Hvarje slaf måste under natten mala sitt majs
på en handkvarn; en sådan för slafvarnes bruk finnes vanligen i hvarje plantage.
Bostäder.
Slafvarnes kojor äro af uslaste slag; de äro ej så bra som de tillfälliga skjul,
som ibland uppslås längs järnvägarne. De byggas af pålar och stänger. De hafva
* Henry Clay har i ett samtal med dr. Birney berättat, att han en gång besökt ett
tegel-slageri vid New Orleans, där han såg 30 unga kvinnor arbeta. Ägaren hade meddelat, att på
de senaste åren ingen framfödt något barn, ehuru de alla hade män; arbetet var för
ansträngande. — Dr. Theodor Weld, som rest mycket i Södern, berättar i »American Slacery as it is»,
att »sockerskörden och det därmed sammanhängande arbetet räcker två till tre månader både
dag och natt och att slafvarne ej njuta någon hvila under hela denna tid».
•* »Peck» = engelskt mått för torra varor = 1 4 bushel eller 2 gallons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
