Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 9. »Priggaffären» 1839 och »Latimeraffären» 1842; möte i Faneuil Hall; »intermarriagelagen» m. fl. lagar för de svarta; Frederick Douglass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tålighet först gjorde sig gällande och väckte stort uppseende. Han upptäcktes nu
af abolitionisterna och trädde i förbindelse med dessas ledande män, särskildt
Garrison och Whittier, • hvilka på allt sätt understödde honom. Som partiets agent
gjorde han vidsträckta resor i nordstaterna och höll under ofantlig tillströmning
af åhörare föredrag om slafvarnes belägenhet i Södern.
Hans karaktär, bildningsgrad och vältalighet väckte emellertid misstanke, att
han med sina föredrag uppförde ett slags komedi och själf aldrig varit slaf. Han
offentliggjorde då på våren 1845 en själf biografi, »Narrative of my Experiences
in Slavery*. Enär han i denna uppgaf namn på personer och ställen m. m.,
hvilket allt lätteligen kunde leda till hans gripande, beslöto hans vänner att sätta
honom i säkerhet.
De sände honom därför till England, där han kvarstannade i nära två år.
Under denna tid gjorde han resor både i England, Holland och Irland och höll
för tusentals åhörare glödande föredrag, som väckte stor hänförelse. Han
be-höfdes emellertid i sitt hemland och återvände dit, sedan hans engelska vänner
insamlat åt honom en penningsumma, tillräckligt stor, för att han skulle kunna
lagligt friköpa sig samt därefter grunda en tidning.
Denna utgafs i Rochester, New-York, och kallades först helt enkelt »Frederick
Douglass’ Paper», sedan »The North Star». Den lästes med begärlighet af alla
fria negrer och insmugglades i sydstaterna, där den gång på gång konfiskerades
och brändes. Med all sin kraft arbetade han på den svarta rasens höjande. Han
försökte, enligt egna ord, lära sina stamförvanter: >att vetande kan uppnås under
de största yttre svårigheter; att genom arbete fattigdom kan förvandlas till
välstånd; att ringhet icke är någon absolut skranka mot utmärkelse och att en väg
står öppen till välgång och lycka för alla, som följa den med beslutsamhet och
klokhet; att hvarken slafveri, förtryck, fängelse eller förföljelse behöfva utsläcka
själfaktning, kväfva manlig ärelystnad eller omintetgöra ansträngningar; att raserna
liksom individerna måste stå eller falla genom sina egna förtjänster eller fel; att
’felet ligger icke hos något öde, utan hos oss själfva’, samt att den, som vill bli
fri, måste själf slå ett slag därför–.»
Huru långt äfven en neger, en man uppfödd i slafveri, kan komma genom
att »slå ett slag» med kraft, det är Douglass själf ett lysande exempel på. Och
ehuru hans senaste lefnadsöden falla rätt mycket utanför tiden för vår skildring
af slafemancipationsarbetet, torde det dock kunna försvaras, att de här omnämnas.
Ty Frederick Douglass vederlägger i sin person slafägarnes och äfven många andra
hvite mäns tusen gånger upprepade påstående om den fargade rasens absoluta
underlägsenhet.
Det var ej nog med att han öfvade starkt inflytande på presidenten Lincoln.
Efter det väldiga inbördeskrigets slut förblef han den färgade befolkningens ledare
och förste man, och han upphörde aldrig att arbeta för dennas bästa. Han bosatte
sig i Washington och utgaf här en ny tidning för sina stam förvand ter, »The
National jEra». År 1876 utnämdes han af presidenten Grant till »U. S. Marshall»
(exekutiv öfverhetsperson) för distriktet Kolumbia, och i denna egenskap fungerade
han vid presidenten Garfields invigning till sitt ämbete, gående närmast framför
den valde presidenten.
Säte i kongressen sökte han aldrig, men tog en verksam del i den valstrid,
C. Bååth-Holmberg t Negerslafveriet. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
