Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 9. »Priggaffären» 1839 och »Latimeraffären» 1842; möte i Faneuil Hall; »intermarriagelagen» m. fl. lagar för de svarta; Frederick Douglass - 10. Splittring bland abolitionisterna; presidentvalet 1840; »the Liberty party»; adress till slafvarna; abolitionisternas radikalism; fria färgade sjömän fängslade i Söderns hamnar; Samuel Hoarse; presidentvalet 1844; annektionen af Texas; krig med Mexiko 1846; protester från nordstaterna och abolitionisterna; Wilmotförbehållet 1846; Oregonfrågan; Calhouns uppträdande; Söderns vrede; presidentvalet 1848; »freesoilpartiet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som slutade med Harrisons val till president. Som belöning härför blef han utnämd
till Förenta Staternas minister i republiken Haiti.
Hans sista offentliga uppträdande var såsom Haitis representant å
Chicago-utställningen 1893., Och sitt »sista slag» för sitt folk slog han äfven vid detta
tillfälle, djupt upprörd som han var öfver att nära 30 år efter det den stora
slaf-striden lyktals ännu en så djup animosilet gjorde sig gällande hos de hvite gent
emot hans eget folk. Ty ehuru det fanns talrika framstående fargade män,
professorer, läkare, biskopar, ingeniörer, vetenskapsmän — alla vittnande om, att den
jordbundna slafandan redan i första generationen kunnat afskakas — hade ändock
icke en enda post inom utställningen anförtrotts åt någon färgad man. Detta
kändes af dem alla såsom en djup oförrätt.
Frederick Douglass uttalade detta å sitt folks vägnar. Ännu i ålderns dagar
högrest och rak, med det hvita håret böljande öfver halskragen, med ett grått
yfvigt skägg omkring det bruna ansiktet, med buskiga hvita ögonbryn öfver djupa,
forskande ögon, stod han på talarestolen och lät sin glödande vältalighet ännu
en gång brusa fram öfver andlöst lyssnande skaror:
»I inbjuden sydstaterna, edra förklarade fiender inbjuden I, men icke oss,
som vid detta tillfälle kunnat visa Europa, hvad vi äro — vi, som älska er, som
blott bedja att få visa, hur långt vi kunna gå för att höja Amerikas namn.
Hvarför haten I oss? Denna gåta är för mig lång som mitt lif.»
Frederick Douglass dog den 20 febr. 1895. Hans lefnadsbana är den mest
slående vederläggning af de uttalanden, som syntes i prässen vid tiden för hans
första offentliga framträdande, uttalanden, synnerligt betecknande för den
neger-fientliga andan på 1840 —50-talet. Så lästes i »The African Reposilory» följande:
»–Vanor, känslor, sociala fördomar — fördomar, hvilka hvarken
förfining eller argument eller uppfostran eller ens själfva religionen kunna öfvervinna
— brännmärka de färgade, vare sig slafvar eller fria, såsom ovillkorligt och
ohjälpligt sjunkna varelser. I detta land tillhör afrikanen genom sin börd den lägsta
sociala skalan, och från denna kan han aldrig resa sig, hans talanger och dygder
må vara hvilka som helst.» Och i tidningen »The Christian Speetator», liksom
den förra redigerad af en präst, yttrades samtidigt, alt negerbefolkningen »måsfe,
äfven om den frigöres från slafveriet, alltid stanna på en ståndpunkt så låg, att
den ej är bättre än träldom. I detta land kan ej en slaf i sann mening frigöras;
intet kan höja honom från hans medfödda förnedring–-.»
Sådan var i det stora hela tanken hos den hvita befolkningen öfverhufvud
taget, äfven den del af denna, som principiellt afskydde mänskligt slafveri.
10.
Ar 1839 uppkom en splittring bland abolitionisterna. Upprepade gånger under
årens lopp hade det amerikanska antislafverisällskapet förklarat, att det icke direkt
skulle föra sin strid in i politiken och sålunda ej heller bilda något nytt politiskt parti;
det skulle i stället söka vinna de redan befintliga partiernas intresse för sina principer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
