Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 12. Revolutionsåret 1848 och kongressjubel i Washington öfver »frihetens» triumf; Pearl-affären; kongressens verkliga frihetssinne; pöbeluppträde i Washington; scen i senaten; John Quincy Adams’ död 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägrade emottaga den lösesumma af 1,800 dollars man lyckats sammanskrapa för hennes
friköpande; »hon vore nämligen», som han rått sade, »den vackraste kvinna i
landet och kunde inbringa mångdubbelt mer åt sin ägare». Detta var en fåfäng
spekulation, ty den vackra Emily blef ändock fri genom en hastig död, och hennes
moder slog vid underrättelsen härom sina händer samman i tacksam glädje och
utropade: »Herren vare lofvad, han har till slut dock hört mina böner!»
Om de andra blef intet särskildt bekant. Mr Giddings berättade inför
kongressen, att öfver 50 af dem köptes af ofvannämde Baltimoreslafhandlare för
»Söderns marknader». Det var ett uppträde, som skulle hafva väckt afsky i Tunis eller
Algier. Hustrur slelos från sina män, mödrar från sina döttrar, små gossar och
flickor gräto högt af förfäran. Och öfver denna olyckliga »människohjord»
presiderade herr Slatter jämte två, tre likasinnade biträden, alla beväpnade med pistoler,
bowieknifvar och påkar.
Man tänke sig denna scen midt i den berömda hufvudstaden Washington
och alldeles utanför själfva Kapitoliets fönster, genom hvilka representanterna
för frihetens land kunde åse den.
Hufvudstadens »bättre pöbel» hade emellertid samlats för att tvinga den
modige utgifvaren af »National Era», dr. Bailey, att tiga med dessa upprörande
fakta eller för att i annat fall krossa tryckprässen, förstöra tryckeriet och gifva
dess ägare en skrud af tjära och fjädrar. Men dr. Bailey gick modigt ut bland
den larmande hopen och talade från trappan af sitt hus så kraftigt, klokt och
klart, att den skingrades utan att förgripa sig på honom.
Men huru skulle väl den just församlade, nyss frihetsjublande kongressen
betrakta delta sätt att behandla män och kvinnor, hvilkas enda brott var att de
älskade och åtrådde friheten — denna frihet, till hvars förhärligande samma
kongress nyss sändt sina ståtliga resolutioner öfver oceanen?
Den 18 april 1848 framlade mr Giddings en motion i Huset, hvilken med
anledning af att 80 människor utan att vara anklagade för något brott blifvit
inspärrade i Förenta Staternas fängelse, begärde, att en komité af fem män skulle
tillsättas för att utreda med hvilken rätt fängelset användes för personer, som sökt
fly undan slafveri.
Samtidigt framlade mr Palfrey från Massachusetts en motion, hvilken, med
anledning af det hotande pöbeluppträdet omedelbart förut, begärde, att en komité
af fem personer skulle tillsättas för att utreda, huruvida icke »klarare
lagbestämmelser vore af nöden».
På detta följde en tre dagars debatt, hvars anda bäst karaktäriseras af
yttranden fällda af en representant från Nord-Karolina, mr Venable, som förklarade
sig vara »presbyterian».
»Abolitionisterna», sade han, »voro besatta af fanatismens ande, som icke
kunde hejdas hvarken af himmel eller helvete, men som förmådde sina ägare att
trampa allt heligt under fötterna»; abolitionisterna voro vidare »usla hycklare, som
sprungo omkring i fabriker och söndagsskolor för att få kvinnor och barn att
underteckna petitioner, om hvilkas betydelse de ej hade en aning»; vidare »att
slafveriet ingalunda vore hvarken ett moraliskt, socialt eller politiskt ondt», ehuru
han i samma andetag påstod, att »slafvarnas upprörande, hjärtslilande skri under
Midtelpassagen» kommo från skepp, som utgått från norra staterna och ej från
Södern, och han slöt med den kläm, att kongressen hade intet att göra med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
