Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 12. Revolutionsåret 1848 och kongressjubel i Washington öfver »frihetens» triumf; Pearl-affären; kongressens verkliga frihetssinne; pöbeluppträde i Washington; scen i senaten; John Quincy Adams’ död 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antydda tilldragelserna, enär distriktet Kolumbia själft öfvervakade sina rättigheter.
Hvad »pöbeluppträdet» anginge, så hade detta varit helt »gentlemannamässigt» och
»ordentligt»; visserligen hade en del sten kastats, men folkskaran hade for öfrigt
endast beslutat, att om ej redaktören af »National Era» ville aflägsna sig med sin
tidning före nästa natt, skulle den själf »aflägsna honom».
Ännu hetsigare gick det till i senaten, där mr Hale framlagt en motion om,
att af pöbel förstörd egendom skulle ersättas af den stad eller den landsortskrets,
hvari uppträdet ägt rum.
Calhoun var den förste, som högljudt protesterade emot motionen, ehuru den
icke innehöll ett ord om slafveri. »Jag är förvånad», sade han, »att äfven senatorn
från New Hampshire befinnes hysa så föga aktning för konstitutionen, att han kan
framlägga en dylik motion, utan att i denna fordra det strängaste straff för det
våldsdåd, som föranledde pöbeloroligheterna.» Detta, att fordra straff för »dessa
våldsgärningar, dessa sjöröfveriförsök, bortröfvandet af sjutiotal af våra slafvar»,
detta var den enda resolution han i detta stycke ville vara med om, och för öfrigt
kunde han förr »diskutera denna sak med en dåre från Bedlam än med senatorn
från New Hampshire».
Och mr Foote, den samme som nyss förut högtidligt proklamerat, att
»tyranniets och slafveriets dagar nalkades sitt slut», han förklarade nu, alt den senator,
som kunnat framlägga ofvan antydda motion, vore »lika brottslig, som om
han begått rån på allmän väg», och vändande sig till mr Hale, ropade han:
»Jag inbjuder honom att besöka Mississippi och vill i all höflighet på förhand
säga honom, att innan han farit 10 mil, skall han med hvarje hederlig och patriotisk
medborgares samtycke och med ett rep om sin hals pryda skogens högsta träd,
och om så behöfves, skall jag själf biträda vid operationen!»
Många andra yttrade sig i samma anda, ehuru mera moderat, och mr Hale
stod fullkomligt allena. Debatten blef till sist ajournerad, och senaten vägrade att
vidare upptaga saken.
Men Sayers och Drayton, de båda män, som satt sina egna intressen på spel
för att bereda några slafvar tillfälle att undkomma, fingo till fullo erfara
slafsystemet s hämd. Då de fördes i land vid hamnen, fordrade folkmassan, att de
skulle hängas i närmaste lyktstolpe, och på väg till fängelset följdes de af den
rasande hopens skri: * Häng dem, lyncha dem!» De förlorade all sin egendom,
skildes från hem och familjer och dömdes till lif stids fängelse.
Efter fyra år blefvo de dock på grund af Charles Sumners energiska
ansträngningar benådade af presidenten Fillmore.
Så slöt det i Amerikas histora så ryktbara målet om »skonerten Pearl».
Klarare än någon annan tilldragelse vid denna tid visar det andan och stämningen
inom Förenta Staternas styrelse. -
Men slafveriemancipationens vänner hade vid denna tid lidit en stor förlust:
John Quincy Adams var död.
Sista gången han uppträdde var på ett stort möte i Faneuil Hall i Boston.
En slaf hade blifvit »kidnapped» midt i staden och bortsänd i slafveri. Med
anledning häraf var mötet sammankalladt, och den »gamle vältalaren» presiderade
för sista gången. Det har blifvit kalladt hans »sista bragd», då han här med bruten
hälsa och svag, darrande röst, redan på grafvens brädd, talade frihetens sak och
allvarligt lade den sina medborgare på hjärtat. »Det är fråga om», så lydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
