Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slaffrågans sista skede - 2. Slaffrågan framträder allt mera; general Butler och »krigskontraband»; general Frémonts emancipationsorder; general Hunters dito; Lincolns missnöje därmed; hans svåra ställning; hans budskap till 37:de kongressen; diplomatisk förbindelse med Haiti och Liberia; slafveriets upphäfvande i Kolumbia; upprättandet af skolor för negrer; rasoviljan växer; motsatta åsikter angående behandlingen af rebellernas undanrymda slafvar; svårigheter; de lojala gränsstaternas slafvar; Lincolns budskap i mars 1862; försök till öfverenskommelse med gränsslafstaterna; negrers användande till soldater; negerregementen; Söderns vrede och grymhet mot negersoldaternas familjer; negersoldaternas familjer frigöras; fördrag med England om afrikanska slafhandelns undertryckande; yrkan om allmän slafemancipation; Lincolns tvekan; Nordens nederlag i kriget; slaget vid Antietam och slafemancipationsproklamationen d. 22 sept. 1862; frihetsediktet den 1 jan. 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta gaf anledning till framläggandet af ett förslag i Förenta Staternas
kongress, att alla fargade soldaters familjer skulle förklaras fria. Den debatt, som
föregick denna bilis antagande, är synnerligt intressant och visar, huru slafsystemet
ännu i sina sista dödsryckningar alltjämt ägde nitiska försvarare*.
Det var gifvetvis gränsstaternas representanter, som motsatte sig förslaget
såsom varande okonstitutionellt, enär »det skulle beröfva lojala män deras lagliga
egendom*. En representant från Maryland fällde följande för systemet betecknande
yttrande:
»Billen bestämmer, att hvarje enrollerad slaf — sak samma hvarifrån han
är, om från Maryland eller någon annan lojal stat eller från någon af de
konfe-dererade staterna — arbetar för hustrus och barns befrielse. Han skulle mycket
väl kunna vara från Syd-Karolina; och mången slaf från Syd-Karolina har, jag
måste till min ledsnad erkänna det, hustru eller rättare hustrur och barn inom
Marylands gränser. Det är ett af de förskräckliga brott, detta system medför, att
alla äktenskapliga förbindelser förbises. Slafvarna rent af uppfostras till detta; då
jag säger uppfostras, menar jag naturligtvis, att de hållas i absolut okunnighet;
detta gifver anledning till all slags osedlighet, bland annat, som sagdt, också den,
att äktenskapliga förbindelser icke finnas.»
En annan representant från Väst-Virginien motsatte sig bestämdt förslaget,
enär det i Virginien, »enligt hvarje kristen gentlemans uppfattning», icke kunde
finnas lagliga äktenskap mellan slafvar; »för en slaf kan inför lagens ögon finnas
hvarken hustru eller barn».
Andra åter påyrkade billens antagande, enär det vore faktiskt, att en mängd
slafvar verkligen ansågo sig äga »hustru och barn». Den allmänna känslan skulle
afgjordt uppresa sig emot, både att en soldat, som burit Förenta Staternas
uniform och stridt för dess flagga, skulle vara slaf samt att hans hustru, barn eller
mor skulle vara en annans egendom. Garanterad frihet för honom själf, hans
mor, hans hustru och hans barn vore en oundviklig följd af att en slaf gjordes
till soldat. Ty huru skall en soldat kunna kämpa för landet, då han vet, att de
varelser, han håller kära och måst lämna kvar i det gamla slafveriet, blifva sålda
till hård träldom och utan hopp om återseende? »Nu tigga hustrun och barnen
mannen och fadern att icke ingå vid hären, men i stället stanna hemma för att
beskydda dem. Antag billen, och hustrun och barnen skola lika enträget söka
förmå mannen och fadern att strida för landet samt för sin och deras frihet.»
En representant från Ohio, mr Wade, redogjorde för ett besök i Kentucky,
där negrerna icke ville låta värfva sig såsom soldater, förr än de blifvit försäkrade
om hustrurs och barns frihet. »I sammanhang härmed vill jag omtala mitt besök
å lägerplatsen vid Camp Nelson förliden sommar. Jag begaf mig dit tillsammans
med general Burbridge för att åse en revy, som skulle äga rum där; och jag
möttes af en anblick, som jag ännu aldrig skådat och hoppas aldrig mera komma
att få se. Väl anlända till lägret, hunno vi knappast stiga ur vagnen, förr än en
fargad kvinna, antagligen af omkring 30 års ålder, framfördes till oss. Hon var
fullkomligt betäckt af sår; hennes ansikte var alldeles sönderpiskadt och hennes
hufvud tätt sönderskuret af något hvasst instrument; hennes nakna skuldror och
rygg voro en enda blodig massa; hon medförde ett barn, som hon sade vara tolf
år; dess ena öga var fullkomligt utstunget, det andra endast till hälften. Denna
* Henry Wilson, vol. III, chapter XXX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
