- Project Runeberg -  Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia /
297

(1896) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slaffrågans sista skede - 4. Grant eröfrar Richmond, 3 april 1865; general Lee kapitulerar, 9 april; Lincolns besök i Richmond; general Anderson hissar stjärnbaneret å fort Sumter; Garrison hedrad; anslag i Södern mot Lincoln; Lincolns mord; allmän sorg; Lincolns jordafärd; mördaren skjuten; Jeff. Davis’ flykt, hans tillfångatagande och sista år; »rekonstruktionsarbetet»; presidenten Johnson; den svarta rasen fri, men rättslös; Ku-Klux-Klan; trettonde och fjortonde amendementet till konstitutionen; abolitionisternas arbete slut; »The Liberator» upphör, 31 dec. 1865; Garrisons afskedsord; den färgade befolkningen erhåller rösträtt, 30 mars 1870; Negrernas nuvarande ställning i Amerika; jäsande rashat; »slafveriets återinförande»; tillståndet i Västindien och å Haiti; negerfrågan ännu olöst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rättvisans sak! Heti, Nutiden, med dess upphöjda, starka, ärorika kraf, dess nya
plikter, dess bjudande förbindelser! Hell, Framtiden, med dess rika förhoppningar,
dess strålande löften, dess gränslösa krafter till utvidgning och utveckling! Hell,i
frigjorda millioner, icke längre fjättrade, icke längre gisslade, stympade, köpta och
sålda, beröfvade alla rättigheter, jagade som bergens villebråd under eder flykt
från träldomens land, icke längre brännmärkta och hånade såsom den
sammanbindande länken mellan människosläktet och de oskäliga djuren! Hell, alla
nationer, stammar och folk, skapade af samma blod, inbegripna i en gemensam
åter-lösning, arfvingar till samma odödliga lif! Hell, änglar i höjden, de redan
fullkomligvordnas andar, låten edra harpor klinga på nytt och sjungen: Stora och
underbara äro dina verk, Herre Gud allsmäktig, rättvisa och sanna äro dina vägar,
du, de heligas konung! Hvem skulle icke frukta dig, o Herre, och ära ditt namh?
Ty du är helig: alla nationer skola nedfalla inför-dig och tjäna dig, ty dina domar
äro uppenbarade.»

Sina sista år lefde Garrison i frid å sin egendom Roxburg i Massachusetts,
ärad af Amerikas och Europas folk, älskad af barn och barnbarn och in i det
sista ägnande lif och krafter åt den svarta rasen, i det han med råd och dåd
bistod negrerna i deras sträfvan att uppehålla sig såsom fria och hederliga
medborgare. Han dog i maj 1879 vid nära 74 års ålder.

Men dessförinnan hade han sett slutstenen läggas till den byggnad, för
"hvilken han arbetat och kämpat så mycket. Den 30 mars 1870 antog kongressen det
»femtonde amendementet* till Förenta Staternas konstitution, så lydande:

»Förenta Staternas medborgares rätt att rösta skall af Förenta Statema eller
någon stat icke förnekas eller inskränkas till följd af medborgarnes ras, farg eller
forna slafveri.»

* *

*



Mer än ett fjärdedels sekel har förflutit, sedan Garrison höjde sin lofsång
öfver den så lyckligt utkämpade striden. Och man måste tyvärr medgifva: han
jublade för tidigt.

Negern har visserligen blifvit befriad och tillerkänd fullt medborgarskap; han
har blifvit rik och har höjt sig genom uppfostran och bildning. Redan finnas i
sydstaterna 379 högre skolor för negrer, där 55,000 unga män och kvinnor åtnjuta
undervisning, medan öfver en million svarta barn besöka de allmänna skolorna.
Många negrer hafva uppnått en hög bildningsgrad; det finnes professorer, biskopar,
ingeniörer och vetenskapsmän, tillhörande den fargade rasen; den räknar bland
sig mer än 450 läkare och flera skickliga jurister. Negerförfattare hafva under
den korta tiden sedan slaf be frieisen utgifvit mer än 100 arbeten i historia och
naturvetenskap; negrer utgifva mer än 200 tidningar och 4 illustrerade tidskrifter;
de hafva haft den tillfredsställelsen att se två af deras ras intaga plats i Förenta
Staternas senat, och deras främste man, Frederik Douglass, uppnådde såsom
»U. S. Marshall» för distriktet Kolumbia en af landets främsta platser.

Och dock kunde Frederik Douglass med full rätt ännu 1893 smärtsamt
utbrista till Förenta Staternas folk: »Knappt ha vi eröfrat ett tillfälle, förr än I
stängen oss vägen, ej förr ha vi mödosamt klättrat uppför en höjd, förr än

I stöten oss ned. Och dock äro vi amerikaner som I.–Hvarför haten I

oss? — —»

»

C. Bååth-Holmberg, Negerslafveriet. 38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhkfoen/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free