Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXI
fcernes visliets-reglor, ännu förvara vår Nations
äldsta filosofiska åsigter, dess kosmologiska idéer, dess
moraliska och filantropiska sentenser, dess Ethiska,
Politiska och Ekonomiska aforismer, reflexioner och
lefnadsmaximer — om man, som sagdt är, i dessa gamla,
såsom Orakelspråk ibland folket uttalade,
natursanningar icke blott finner samma sanna och sköna,
samma höga och sublima idéer, hvilka framställt sig såsom
de vackraste tankar, hos den gamla klassiska
litteraturens största författare; utan om man i dessa såkallade
Finska Ordstäf, (hvilkas originalitet förmodligen ingen
skall betufla), å ena sidan igenfinner ordagrannt hela
verser och strofer, hvilka förekomma hos Grekernes
Skalder och Snillen,") och å aiuira sidan, nästan lika orda-
ll) Jetnf. Otava 2 D. s. 102. Vi hafva någon gång
framdeles ämnat, uti en särskilt afhandling, närmare framställa
hvilka af Grekiska och Horaerska författares reflexioner
och aforismer icke blott äro synonyma med våra gamla
Finska Ordstäf, utan ofta nog synas, till orden, deraf vara
en öfversättning. Visserligen kunna allmänna sanningar,
och åsigter, uppfattas såväl af det ena folket som af det
andra; men formen, hvarigenom de uttryckes, kan icke
gerna, utan naturlig orsak, ||lifva densamma. Om man nu
bevisar att en stor del af de gamla Filosofernas mest
genialiska tankar, ock vishets-sentenser, finnas icke blott ordagrant
uttryckte i dessa Finska folk-filosofemer; utan ofta mera
poetiskt och åskådligt, mera naift och träfTande der
framställda, så blir det fråga om Finnarne upphämtat sina
Sedebud och Gnomer af de Grekiska skribenterne, eller desse,
sina, af Finnarne? Troligtvis, intetdera! Men — månne
icke ordstäf, liksom nu, äfven funnos i gamla dagar? Och
månne ej samma ordstäf funnos hos olika nationer — helst
af samma folkstam? Månne icke slntligen desse Greklands
vise (liksom hvarje annan vis man både bör göra, och
ännu gör) samlat och begagnat all dc;i visdom och
kunskap de kunnat öfverkomma, utan afseende från hvad källor
de inhämtat den? Besvara» dessa frågor med ja, då har man
ock derigenom en förklaring huru Finska Ordstäf kunna
förekomma hos forntidens Auktorer. Och hvad som är än
mera, man har deruti ett nytt, och från främmande
nationer hämtadt, ganaka talande, bevis, på dessa Finska Ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
