Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 105 —
ning i många afseenden öfverensstämmer med dem
Strabo gjort om Gerrnanerne (se sid. 46) vela vi,
för jemnförelseus skn]i, här intaga densamma.
"Ho-"minibus (scil. Scythis) inter se nulli fines.
Ne-"que enim agrum e.xerceji.L ; nec domus illisulla>
"aut lee tanis aut sedes est* armenta et pecora
"semper pascentibus, et per incultas solitudines
"enare solitis. XJ Uxares liberosque secum in
"plaustris vehunt j quibusj coriis imbrium
hie-"misque caussa tectis, pro domibus utuntur.
"Justitia gentis ingeniis culta3 non legibus.
"Nullum scehis apud eos fur to gravius... siu ruin
"et ar gentum perinde aspernantur ac reliqui
"mortales appetunt. Lacte et melle ’vescuntur.
1) Öfverhufvud tagit
omtalas Scythcrne alltid såsom
nomader, hvilka lefde af sin
boskap och sina hjordar ; dock fans
det äfven ibland dem vissa
folkstammar som idkade åkerbruk ,
och det till den grad , att de
med spannmål ofta undsatte
Grekerne. Detta gällde isynnerhet
oin Cherson, som var ett
fruktbart och till större delen
ganska väl uppodladt land. Strabo
berättar att de i skatt till
Mi-thridates, utom 200 talenter i
silfver, erlagt 180,000 medimner
säd. (En medimri var ett
Grekiskt mått, som innehöll efter
stadsmål något öfver 11 kannor,
efter landsmål något öfver Ifij
kanna; men hos Romarne
innehöll den, enligt Cicero, närmare
48 kannor, och svarade således
emot f tunna i fast mål).
Samma författare berättar, att man
från dessa trakter fordom
utskeppade spannmål till Grekland,
och att man omtalt det Leucon
från Theodo8ia tillsändt
Atlieni-enserna 2,100,000 medimner säd.
Redan Herodotus uppger fyra
Scythiska stammar såsom
jordbrukare, nemligen Alazoner och
Callipider, men förnämligast
dem han kallar ^KV&aC aOO-
TfjQe? och Svivb-cu yetoyyol,
(annat namn visste ban icke på
dem). Förmodligen är det dessa
åkerbrukare som Horatius (L.
III, 01. 24) kallar Scythæ
cam-pestres ; hvarvid han , liksom
Tacitus om Gerrnanerne ,
anmärker , säaom någonting ho»
detta folk eget, att bruden, i
stället att bringa brudgummen
hemgift, sjelf erhåller af honom
skänker oeh gåfvor.
2) Ungefär detsamma nnför
Tacitus om Gerrnanerne: "pius
ibi boru mores valerit, quam alibi
boni leges." (Jemf. s. 9).
3) Honing och mjölk
omtala Finnarne mycket ännu £
sina gamla Runor, såsom den
bästa välfägnad de känna —
helsosam äfven för de sjuke’;
och mjölk uppger äfven Solinus,
såsom Thuleboerncs
hufvud-för-täring.
i4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
