Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Som bäst vår nutidsbyggnads tyngd kan bära.
Skjut starka rötter, folk, i fordomtid,
Om du vill stå som ek i vindars strid,
Och aldrig eller varsamt öfvergif
Hvad dig förbinder med en forntids lif!
Men måste sist du bryta fädrens vanor
Och skall du, kämpe, välja nya banor,
Så tag, Aeneas lik vid Ilions fall,
Trots blixtars sken och vapnens gälla skall,
Dock med till dina nya hjeltedater
Det helga arfvet, fädernas penater,
Och gå din gång, bland nya faror trygg,
Med silfverhvit Anchises på din rygg!
Ty hvad är innerst all vår sträfvans syftning?
Att ge det fosterländska sinnet lyftning
Och mota faror, hvilka dock följt med
Vår sköna, gyllne, sextiåra fred,
Och dåsighetens slapphetssömn förjaga
Med bild af forntidslif och forntidssaga.
Ack, det är kanske redan elfte timmen,
Fast I det anen ej och ej förnimmen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
