Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Resan till England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RESAN TILL ENGLAND.
En av de sista dagarna i februari 1882 voro några
missionsvänner jämte lärare och elever samlade
på Missionsskolan till en avskedsstund, varvid Westlind
och jag invigdes för missionärskallet. Det var en
gripande stund, och många ögon tårades. Avskedet från
vänner, lärare och elever var varmt och innerligt.
Redan samma afton avreste vi till Göteborg. Aldrig skall
jag glömma den stund, då tåget sattes igång och hela
skaran av vänner och kamrater stod där och ivrigt
viftade farväl till oss två, som nu styrde ut mot okända
öden. Tåget rusade hastigt bort från staden ut i mörka
natten, och vi voro snart lämnade åt oss själva med
våra tankar och känslor. Vi föllo på knä vid våra
sittplatser utan att fråga efter vad medpassagerarna
tänkte därom och tackade Gud för att vi nu verkligen voro
på väg mot vår längtans mål. Tillika bådo vi Gud,
att han måtte leda och bevara oss och lyckligt föra
oss fram till det avlägsna Kongo och där låta oss bliva
till välsignelse. Sedan vi slutat vår bön och
tacksägelse, stego vi upp och slöto varandra i famn. Under
tiden hade tåget rullat förbi flera stationer, där
passagerarna stigit av eller ock gått in i andra avdelningar.
Vi voro således ensamma, vilket gladde oss. Ostörda
och utan band på oss kunde vi därför samtala om
våra senaste upplevelser och om vad som låg närmast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0022.html
