- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
72

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett farligt äventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändå. När männen vänt kanoten och börjat paddla
mot land, tog maskinisten paddeln från mannen i fören
— han skulle vara duktig, förstås, och paddla själv.
Den svarte roddaren satte sig belåtet ned på botten av
kanoten. Men maskinisten hade ej tagit många tag
med sin paddel, innan jag hörde ett plumsande, och
när jag förvånad tittade däråt, var brädet tomt. Han
hade ramlat över bord och tagit paddeln med sig; den
flöt sedan utför floden. Han sjönk, ty han var tungt
klädd, och männen voro lamslagna av förskräckelse
och kommo sig ej för med någonting. Jag sökte få
dem att vända kanoten efter mannen, som strömmen
tog med sig. Men antingen förstodo de mig icke eller
förmådde de ej komma sig för med något, och just
som jag reste mig för att taga paddeln från den andra
mannen för att själv försöka, syntes maskinistens
huvud på omkring 5 meters avstånd från kanoten och
ungefär 1 meter under vattenytan. Närmare upp kom
han icke, ehuru han syntes sträva att komma upp.
Efter blott några få ögonblick sjönk han hastigt och
syntes aldrig mer. Det är sannolikt, att en krokodil
drog honom med sig ned. Ty annars skulle han ju,
såsom vanligen sker, ha synts två gånger till. Men han
förblev borta. Det blev säkert till stor sorg för många
och särskilt för hans fästmö, som var med honom
ombord i Liverpool och tog farväl av honom. Litet
anade hon då, att det var deras sista farväl.

Men nu började den andra delen av äventyret. Då
ingenting mer var att göra, sökte jag förmå de svarta
att ro mig tillbaka till ångbåten, men de nekade
bestämt att göra detta och vände i stället kanoten snett
uppför floden mot en stor skog. Jag protesterade så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free