Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längre inåt landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
andra stodo. Barn i alla åldrar voro närvarande.
Dibarn sutto grensle över sina mödrars höfter eller vilade
i deras knä. Några män hade sina flintlåsgevär med sig,
men de flesta hade lämnat dem hemma. Då vi i en
by höllo middagsrast, blevo vi formligen belägrade av
hundar, getter, svin och höns. Vi måste mota bort
dem med våra stavar, men de kommo alltjämt igen,
som om de icke fått mat på mycket länge. Sedan vi
låst matlådorna och kock och tjänare slutat diska, stodo
djuren som segrare på slagfältet, vilket de omsorgsfullt
renslickade. Många av hövdingarna kommo och
lämnade oss presenter av höns och ägg m. m. När vi
sedan lämnade dessa byar, sutto hönor och tuppar
fastbundna ovanpå alla bördor och ropade på
internationellt hönsspråk ut sitt avsked. Man försäkrade
oss, att vi icke skulle behöva någon vägvisare från sista
byn, emedan det var blott en enda väg till nästa by.
Därifrån skulle vi heller icke behöva någon, ty om vi
blott bleve visade in på rätta vägen, så hade vi blott
att följa den till Lukunga. I Lukungadalen funnes det
många byar och mycket folk. Folket i dessa trakter
ansågs dock vara mycket krigiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>