Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boningshus uppföres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
täljda släta på en sida. Dubbla papyrusmattor lades
sedan på käpparna, ovanpå mattorna placerades
ytterligare tre käppar rätt över de förra, och så hopspikades
käpparna med spikar, som vi med tillhjälp av en
förträfflig amerikansk spikutdragare tagit ur tomma
packlådor. Gångjärn fattades men ersattes på det
sättet, att jag lät ena sidostyckets båda ändar skjuta
ut ett stycke, avrundade dem och inpassade tapparna
i karmen. I stället för lås, som vi naturligtvis
saknade, gjorde jag gammalsvenska klinkor och hakar
av trä.
Emedan fönsterglas saknades, måste fönsterluckor
insättas. Sådana spikade jag ihop av lådbräder. Dessa
luckor stodo öppna under dagen men voro stängda
under natten.
Sedan även golvet belagts med papyrusmattor, var
den enkla bostaden färdig. Vi flyttade genast in och
togo var sitt rum i besittning. Det var första gången
efter avresan från London, som jag bodde i eget rum,
och det kändes verkligen skönt. Den behagliga känslan
ökades f. ö. i hög grad genom medvetandet, att jag
själv deltagit i byggandet på ett sätt, som förvärvat mig
Richards varma erkännande och aktning. Stationen
var visserligen ännu icke färdig, men vi tackade Gud,
att vi hunnit så långt. Vi voro glada som barn över
vårt enkla hem och kände oss rika, emedan vi icke
trånade efter vad som fattades.
Dagarna gingo fort. Härtill bidrogo flera
omständigheter. Först och främst det goda förhållandet mellan
Richards och mig. Vi tvistade aldrig. Enär han vistats
på fältet längre än jag och därtill kände språket bättre,
betraktade jag honom som min förman. Men själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
