- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
244

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boningshus uppföres

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

gjorde han inlet anspråk på förmanskap utan
betraktade oss båda som likar. Han befallde mig därför
aldrig att göra en sak utan frågade, om jag ville och
kunde göra det eller det. F. ö. råkade vi nästan alltid
vara av samma mening.

Regelbundenheten i våra vanor bidrog väsentligt till
vår trevnad. Vår dagordning var denna. Vi stego upp
vid sextiden, då solen gick upp. Frukost intogo vi kl.
7, före arbetets början, middag kl. 12 och kväll mellan
6 och 7. Varken 11- eller 5-kaffe förekom.
Middagsrast höllo vi i två timmar, medan det var som hetast.
Den började med ett bad i floden, varefter vi vilade
en stund.

Floden var oss i flera avseenden till stor nytta. I
den tvättade vi våra kläder, och ur den hämtade vi
vårt kok- och dricksvatten. Till dryck var vattnet
dock långt ifrån lämpligt; ibland kände vi det rentav
motbjudande att dricka det bruna, av alger och
allsköns bakterier uppfyllda vattnet, men nöden har ingen
lag. Den tropiska värmen och den ymniga svettningen
tvingade oss helt enkelt att dricka, fastän vi visste, att
vattnet var hälsofarligt. Någon filtreringsapparat ägde
vi heller icke på den tiden. Ofta talade vi om huru
god Gud var, som skyddat oss mot all skada från det
olämpliga dricksvattnet. Vi kommo därvid att tänka
på Herrens löfte: »Om I dricken något, som dödligt
är, så skall det icke skada eder.» Då jag vid ett
tillfälle för Richards berättade om det underbara sätt,
varpå Herren räddat ett litet dibarn från döden under
förföljelserna mot de skottska covenanterna, utbrast
den i tro och bön starke mannen: »Jag är säker på, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free