- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Första delen /
291

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vänlig avgudapräst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

lämnat honom »yuma». Den ville han gå hem och äta
upp. Han skulle snart komma igen. Jag sade till
honom, att om han lovade säkert att snart komma igen,
så fick han gå. Jag behövde också vila, ty det var
verkligen mycket ansträngande att ligga på knä på
taket i den starka solhettan. Jag hyste farhågor för
att han icke skulle komma igen, men som han icke
bad att utfå någon betalning, hoppades jag, att han
möjligen skulle göra det. Annars hade det förut varit
vanligt, att då jag lyckats få någon att utföra något
arbete, så hade de efter blott en kort stund velat ha
betalt och gå hem. Om Lutete inte skulle återkomma,
bleve det svårt att få tag i någon annan taktäckare.
Dessutom fruktade jag, att han i sådant fall skulle
sprida ut rykten om förmenta upptäckter, som han
trodde sig ha gjort, och därigenom försvåra mina
utsikter att vinna förtroende bland folket. Samtalet med
honom hade emellertid givit mig mycket att tänka på,
ehuru jag ännu icke visste, att han var avgudapräst.
Jag visste ju om dessa vidskepelser förut, men
vidskepelsen kändes dubbelt hemsk, då jag nu fick höra
den av en svart, som själv var övertygad om dess
sanning. Först nu började jag riktigt fatta, varför
infödingarna flydde vid första anblicken av oss vita, och
jag började ana, att det skulle kräva mycken tid och
mycket tålamod att störta dessa vanföreställningar.
Klarare än någonsin fattade jag, att det gällde att
fortsätta i kärlek, tro och tålamod, om man ville vinna
något resultat.

Så helt var jag upptagen av dessa tankar, att
middagen förflöt nästan utan att jag märkte det. Frampå
eftermiddagen gick jag ut och sporde mina män, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/1/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free