- Project Runeberg -  Äventyr i Central-Afrika : skildringar från Kongomissionens första tid / Andra delen /
162

(1923) [MARC] Author: Karl Johan Pettersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje marschdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

leda oss att hålla för mycket åt vänster. Nu måste
vi därför ställa kursen rakt åt höger för att komma
in på rätta vägen. Men innan vi gingo vidare, beslöto
vi att hålla frukostrast.

När alla männen hade anlänt och satt ned sina
bördor, sade några av dem, i det de pekade utåt
parken: »Master, se där finnas stora djur.» Och verkligen,
en liten hjord bufflar gick och betade i allsköns ro
långt bort. De hade icke observerat oss, emedan
träden dolde oss, och eftersom det var en regndiger dag,
svepte en landbris utför floden och in i sänkan, där
djuren gingo. Vi kommo överens om att försöka vår
jaktlycka och begåvo oss in i den tätaste skogen utmed
berget. Det var dock ingen vanlig skog med underskog,
utan det var öppet mellan träden, så att vi kunde gå
obehindrat var som helst. När vi ansågo oss ha
kommit tillräckligt nära, utvalde Clark och jag var sitt
ungdjur. Nästan samtidigt föllo de båda bufflarna för
våra kulor. Vi kunde lätt ha skjutit flera, men vi
kunde icke göra oss nytta av mer än två, då vi icke
hade några transportmedel, utan köttet eller vad vi
kunde byta oss till för detsamma måste läggas på
männens redan förut tunga bördor. Bland männen blev
det emellertid stor glädje, då de fingo veta, att vi hade
skjutit två bufflar, ty nu antogo de, att de skulle få
äta ordentligt med kött, vilket de också fingo. Köttet
forslades ned till lägret. För att männen skulle få
tillfälle att torka köttet, beslöto vi att slå upp vårt tält
på platsen. Clark och jag satte själva upp det. Flera
timmar hade nu förflutit, så att solen redan passerat
zenit. Ehuru vi icke gjort någon lång dagsresa, voro
vi ändå glada, ty vi hade skaffat proviant för flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centafr/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free