Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten - hofkanslern, Nils Chesnecopherus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS EDÉN
grefvens af Mansfeld sida såsom krigsöfverste samt synes icke
hafva åter tjänstgjort i sitt amiralsämbete för än år 1608, då
hän blef befälhafvare för den flotta, som afgick till Lifland1. I
mars 1609 får han order att begifva sig till Stockholm för att
påskynda utrustningen af de fartyg, som detta år skulle utgå,
men något befäl till sjös synes han icke hafva mottagit2 3
. Un-
der detta och följande år finner man en eller annan gång spår
af hans ingripande i administrationen vid Skeppsholmen, men
icke så, att däraf säkert kan slutas till någon mera regelmässig
tjänstgöring8. På våren 1611 synes han hafva varit ganska
träget sysselsatt med flottans utrustning4 5
, men detta upphörde,
då han i maj sattes till ståthållare på Nyköpings slott6. Titeln
riksamiral behöll han dock Karl IX:s regering ut6.
Hvarken drotsen, kanslern eller amiralen intogo sålunda
såsom ämbetsmän någon viktig plats i Karl IX:s regering. De
två förstnämnda värdigheterna förblefvo öfvervägande titulära,
och i amiralsämbetet visar det redan inympade administrativa
elementet icke någon egentlig utveckling.
Af de ämbeten, som ingingo i 1602 års reorganisation af
regeringen, blef det endast det till rangen lägsta, hofkanslerns,
som trädde i regelbunden verksamhet. Utbildad genom stu-
dier, som synas hafva varit direkt afpassade för blifvande kan-
slitjänst, och hänvisad till att söka sin utkomst af de kunskaper
han förvärfvat blef doktor Nils för sin herre en verklig fack-
ämbetsman, ej den dubbelgestalt af fackämbetsman och aristo-
krat, som Erik Sparre varit under Johans första tid, till dess
1 Zettersten, s. 13, 462 {., Till A. Ryning >/u 1605, A’A’; kon. till rådet
19/4 1606 om beßilet i Lifland, Motesacta, RA. Fullm. 9/7 1608, HR. ’
Till A. R. 25/3 1609, RR. Zettersten, s. 462.
3 I H. Tönnesons räkenskaper vid Skeppsholmen åberopas order af riks-
amiralen under aug. och sept. 1609, febr.—april 1610, och löningsregistren om-
tala hans närvaro vid aflöningar i april och juni 1610. Skeppsg. handU, Fl. A.
Till A. R. om utrustning af skepp 612 1609, RR.
4 Till A. R. s/4, 9/4, lc/4 1611, RR.
5 Fullm. 7/6 1611, RR.
6 Han använder den exempelvis i öppna bref ‘29/s, T/n 1611, bifogade
räkenskaperna för Valla härad och hjonelagslängderna för Lindesberg 1611,
Fogderäkensk., Västergötl. N:o 4, Västmanl. N:o 7, KA. Jfr Zettersten, s. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
