Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten - underamiral - (öfverste) tygmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 39
aristokraten med hans upphöjelse till riksråd trängde ämbets-
mannen åt sidan. Hans verksamhet tillhör kansliets historia.
Liksom hofkanslern var en ersättningsman för kanslern,
så kunde riksamiralen inom flottans styrelse i någon mån er-
sättas genom amiraler af lägre rang, bland hvilka redan under
1500-talet en fast underamiral framträdt1. Om detta ämbete
ej nämndes 1602, så berodde det därpå, att dess ställning ej
var nog betydande för ett införande bland riksråden eller hof-
råden, men det var vid denna tid faktiskt i verksamhet och
utgör under något växlande benämningar den egentliga medel-
punkten i flottans förvaltning under Karl IX:s tid2.
Ännu ett par fackämbetsmän funnos vid 1602 års reorga-
nisation, ehuru de ej omnämndes vid riksdagen af samma skäl som
underamiralen, nämligen kammarråden, men då Ture Jakobs-
son och Arvid Svan skildes från kammaren, synes hertigen ej
hafva gifvit dem några efterträdare. Han regerade sålunda
under de närmaste åren kammaren endast med hjälp af den
vanliga skrifvarpersonalen.
Några månader efter riksdagen tillsatte hertigen en fack-
ämbetsman på ett fjärde område, en (öfverste) tygmästare.
Ämbetet hade under 1500-talets senaste del nått fram till en
så betydande ställning, att det varit upptaget ej blott i rådets
organisationsförslag af 1594 utan också i både hertig Karls och
Sigismunds förslag till regeringsordning, som annars gåfvo så
föga utrymme åt fasta regeringsorgan, och man hade i dessa
aktstycken förutsatt, att endast en förnäm adelsman skulle bekläda
det samma. På hösten 1602 öfverlämnades det emellertid
åt en mindre betydande man af visserligen adlig, men utländsk
börd, Jakob Bärfelt3, och därmed sattes tydligen tygmästaren på
en lägre plats i rangskalan, än man tilltänkt honom 1594» men
gjordes också på samma gång — liksom hofkanslern — mera
verkligt användbar i styrelsen. Jakob Bärfelt fick med mycken
flit ägna sig åt arkliets skötsel, fick leda styckegjutningen, anskaffa
krut och lod, förestå förflyttning af allsköns skytt mellan olika
1 Centralregeringen 1523 — 1)94, S. 254.
2 Se nedan.
3 Fullm. »»/„ 1602, RR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
