- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
45

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten - marskvärdigheten 1607

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 45
Fullmakten begagnar ej uttrycket »rikets» ämbete, och en sä-
dan terminologi hade ej heller under föregående tidsskifte varit
vanlig. Endast i rådets förslag till regeringsordning år 1594
räknades kammarråden uttryckligen bland riksens ämbeten, men
här var detta fallet med alla ämbeten, som angifvas såsom be-
höfliga för regeringen; hertig Karl torde nog liafva betraktat
dem på samma sätt — han talar t. o. m. om »riksens kamre-
rare» —, men använder ej termen1. Sigismund åter utnämnde
sina kammarråd utan att angifva dem såsom rikets2, och
så hade Karl IX äfven förut talat endast om »sina» kammar-
råd. Det samma blef fallet allt framgent under hans regering3.
Måhända berodde detta därpå, att kammarrådens värf af gam-
malt stod i den mest intima förbindelse med konungens per-
sonliga regering, hans personliga ledning af och ingripande i
kammarförvaltningen. Det kunde då förefalla främmande för
ämbetets hela natur att beteckna det såsom rikets, hvarmed
väl gärna följde intrycket af en viss själfständighet i ställning.
Genom tillsättningen af skattmästare och kammarråd hade
Karl IX i viss mån organiserat sin kammarförvaltning. Några
motsvarande åtgärder inom andra styrelsens grenar vidtog han
däremot icke. Det är tydligt, att han ingalunda tänkte på nå-
gon organisation i stort, utan endast ville skaffa sig några fasta
medhjälpare i kammaren, eftersom af gammalt största delen
af regeringens praktiska arbeten här samlade sig4. Det kunde
ske, utan att han därmed i minsta mån uppgaf sin uppsikt
öfver det hela och sin handläggning äfven af detaljerna, när så
föll sig5, och har därföre icke nämnvärdt försvagat den per-
sonliga karaktären af hans regering.
Först år 1607 synes konung Karl åter hafva kallat till lif
ett centralt ämbete, som under början af hans regering fått
1 SRA III, s. 451, 455, 457.
2 Instr. C. s. 18—22; SRA III: 467, 481; Centralregeringen 1323 —
1J94, S. 238 f.
3 »vårt kammarråd», »vår tro man och kammarråd» .....; fullmakter
och öppna bref njs 1605, »‘/V, 28/9 1606, %, °/4, 22/6, 24/7 1607, n/i 1609, 20/3,
,4/7 i 6 i i . I en fullmakt af 10/s 1608 namnes dock Hans Åkesson »Sveriges
rikes kammarråd». RR.
4 Centralregeringen 1323 — 1394, s 66 f., 114 o. s. v.
5 Se nedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free