- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
66

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren - skattmästaren och kammarrådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 NILS EDÉN
Skattmästarens tjänstgöring bief sä till vida fullt öfverens-
stämmande med hans instruktion, som den afgjordt koncentrerade
sig kring penningeförvaltningen. Efter allt att döma fick han
icke heller i praktiken något att göra med det revisionsarbete,
som var kammarrådets hufvuduppgift; där detta arbete omtalas,
namnes aldrig skattmästaren, endast kammarråden såsom ledare1.
Däremot föll det sig helt naturligt, att den, som skulle ansvara
för penningarnas uppbörd och utbetalning, också fick draga för-
sorg om en mängd sådana åtgärder, hvartill penningarna skulle
användas, t. ex. besörja inköp af olika slag, äfvensom att han
fick ett visst inseende äfven med andra kronoräntor än penninge-
räntor, nämligen med dem, som utgingo in natura. Man ser snart
konungen skrifva till Seved Ribbing ej blott om utanordning af
penningar från räntekammaren2, utan också om utanordning af
spannmål eller koppar3; skattmästaren får i uppdrag att leda
flottans utrustning, att inköpa alla möjliga förnödenheter af främ-
mande köpmän, att mönstra ryttare, som skola betalas, underrätta
om tillgången på skinnvaror och proviant, anskaffa papper till
tryckning af statshandlingar4. Han blir ej blott en föreståndare
för rikets kassa, utan konungens medhjälpare i allehanda praktiska
bestyr, som sammanhängde med användningen af rikets medel.
En sådan utvidgning af skattmästarens ämbetsområde var
med denna tids regeringssystem helt naturlig och motsvarade
i själfva verket endast hvad som ingått i ämbetets instruktion,
då det först introducerades i Sverige af konung Erik XIV. Men
åt alldeles samma håll hade äfven kammarrådets uppgift utvecklat
sig allt ifrån dess allra första tid5, och när detta ämbete nu åter-
upprättades, så upptog det äfven härutinnan de gamla traditio-
nerna. Vid konungens afresa till Lifland sommaren 1605 var
det åt kammarrådet (jämte rådsherren Nils Bielke) som han
uppdrog att upptaga allehanda proviant och afsända den till
krigsskådeplatsen, och det erhöll myndighet att, med drottnin-
gens och hertig Johans samtycke, utfärda sina befallningssedlar
1 Se ofvan s. 65, not 2.
2 RR "/,, 18/2, 22/2, 13/3, 2lk, 16/4 1606.
3 RR 13/2, Vs 1606.
4 Memorial 30/4 1606, RR.
b Centralregeringen 1523 — 1S94> s* 66 f., 114-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free