- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
67

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 67
till fogdarne. Snart ser man Nils Andersson och Erland Björns-
son sköta alldeles liknande värf som Seved Ribbing: för kro-
nans räkning upptaga inhemska varor vid marknaderna och upp-
köpa utländska af främmande köpmän, sörja för skeppsutred-
ningen, uppfordra knektar o. s. v.1 Det var då naturligt, att
inom detta område en samverkan skulle uppstå mellan skatt-
mästare och kammarråd. Redan under 1605 förekomma bref,
utfärdade af dem gemensamt till fogdar och andra underordnade
tjänstemän’, och på hösten 1607, då konungen lämnar Stock-
holm for att begifva ^sig till Bergslagen, öfverlämnar han åt
Seved Ribbing, Hans Åkesson och Nils Andersson samt ett par
lagre tjänstemän att gemensamt sköta hela mängden af praktiska
bestyr 1 Stockholm : skeppens utredning och förläggning, uppköp
af proviant, krigsfolkets aflöning o. s. v.3 Sedan stodo de båda
ämbetena alltjämt sida vid sida i dylika saker, ehuru naturligtvis
också såväl skattmästare som kammarråd också kunde handla
hvar för sig4.
Pä detta sätt sammansmälta skattmästarens och kammar-
tadens ämbeten i viss man till en enhetlig myndighet för största
delen af den praktiska finansförvaltningen, medan däremot räken-
skapsrevisionen förblef kammarråden ensamma förbehållen. Något
förhållande af öfver- och underordnad dem emellan spåras där-
emot icke, ehuruväl skattmästaren tydligen hade den hö°re
tången och kanske äfven personligen i högre grad åtnjöt konun-
gens förtroende. Lika litet framträda några bestämda former
för samarbetet; härvidlag uppehöllos efter allt att döma de fria
traditioner, som för kammarrådet funnos allt ifrån dess första
iïrï6- Skattmästare och kammarråd med flere eller färre under-
1 Pullmakter och bref af «/„ >»/„ 1605, »»/„ 1606, 9/4 1607, »»/. 1607, RR.
P- ex- bref af 27/9, 2/10 1605 af S. Ribbing och Erland Björnsson till
J. Eriksson på Ulfsund, Fogderäkensk., Västmanl. 1605 N:o 2, 17/9 1605 till
J. Svensson, UppJ. 1605 N:o 26. KA.
3 Memorial 2,/8 1607. N. Andersson är icke nämnd, emedan han erhöll
det speciella uppdraget att uppfordra spannmål i Uppland (fullmakt 27/8), men
han återvände snart till Stockholm, och korns senare bref äro ställda äfven till
honom; så t. ex. 27/10, >°/n. RR. Jfr ofvan s. 65.
Jag hänvisar endast i allmänhet till kon:s bref till skattmästare och
kammarråd i RR samt deras egna bref bland Fogderäkensk., KA.
0 Jfr ofvan s. 47.
6 Centralregeringen i}2} —1594, s. 64, 67.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free