Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 NTT,S EDÉN
erhöll Axel Oxenstierna fullmakt som rikets kansler1, den 8
utfärdades ny fullmakt för Seved Ribbing såsom rikets skattmä-
stare, och den 10 jan., samma dag som privilegiernas datum,
förordnades Jören Gyllenstierna till Sveriges rikes amiral2.
Några skriftliga utnämningar till drotsens och marskens ämbeten
äro däremot icke bekanta. Att äfven dessa redan nu blifvit
besatta med Magnus Brahe och Axel Ryning, som inom kort
framträda såsom deras innehafvare, torde dock få anses säkert
redan af det skälet, att de tvä herrarne icke gärna kunde skiljas
frän sina gamla värdigheter af marsk och amiral utan att befor-
dras till andra3.
Ingressen till kanslerns fullmakt börjar med att hänvisa
därtill, att riksens kanslers ämbete hör till de förnämligaste kall
och ämbeten, som i Sveriges rike böra vara konungen till råd
och bistånd, och åberopar äfven för utnämningen riksens råds
råd och betänkande. Denna sistnämnda passus saknas i både
skattmästarens och amiralens fullmakter; däremot återfinner man
i båda hänvisningen till ämbetets plats bland de förnämliga
ämbeten, som i riket skola finnas4 *
. Utgångspunkten har vid
stiliseringen öfver allt varit den, att ämbetena i fråga äro den
svenska statens fasta institutioner, alltså den samma som i
konungaförsäkran.
Men utnämningarna inskränkte sig icke till de fem högsta
ämbetena. Redan den 6 jan., samma dag som kanslerns full-
makt är daterad, utnämndes adelsmannen Johan Månsson (Ulf-
1 Tryckt AOB II: i, s. i.
2 RR.
3 Grefve Magnus för drotstitel i en fullmakt att uppfordra Sntålandsall-
mogen */, 1612, KR. Den användes också i en fullmakt att jämte kanslern
och Jesper Matsson beställa om åtskilliga saker i Småland och Västergötland,
som är införd i KR, Suppl., under men detta är tydligen feldatering för % ;
jfr kanslerns bref till J. M. 6/9 1612, AOB I: 2, s. 79.
4 Skattmästarens fullmakt: »––– — Medan Vi uti Sveriges rikes rege-
ring hafve valt och utkoret de förnämste ämbeter, som i sådane kall måge
och skole brukade blifve, Oss i regeringen till hjälp och bistånd i alle saker, så
hafve Vi för den skull betrott–––.» Amiralens : »–––— Såsom ibland andre
riksens höge och förnämlige ämbeter det ock ett är, att en viss riksamiral må
förordnat, tillsatt och brukat blifva, så hafve Vi fördenskull förordnat––– .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
