Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602 — 1634 95
sparre) till Kälunda till tygmästare1, och den 9 utfärdades
bref för Claus Horn såsom konungens och riksens stallmästare2 *
.
I dessa aktstycken saknas den ingress, soni observeras i kans-
lerns, skattmästarens och amiralens fullmakter, men titel af rikets
ämbetsmän föra dock äfven tygmästaren och stallmästaren. De
centrala riksens ämbeten förstärkas sålunda genast med tvenne
utom dem, som i konungens försäkran uppräknats.
Af dessa sistnämnda återstå ännu kammarråd. Det torde
vara visst, att äfven för detta ämbete fullmakter utfärdats, liksom
det är visst, att tvenne kammarråd genast trädde i verksamhet,
dels Hans Åkesson, efter erhållen bekräftelse å sitt ämbete, dels
Johan Skytte, som ej förut vetes hafva tjänstgjort i kammaren C
Ännu en fullmakt känna vi från dessa grundläggningsdagar
för Gustaf Adolfs regering. Den 9 jan. uppsattes bref för Mikil
Olofsson, Karl IX:s bepröfvade sekreterare, att vara konungens
och riksens sekreterare i svenska saker och handlingar4. De
uppgifter, som därvid ålades honom, falla under kansliets histo-
ria; för centralregeringen i sin helhet är själfva faktum af ett
visst intresse. Då den ledande sekreterarevärdighet, som under
Karl IX:s tid endast antydningsvis framträdt, nu stadfästes och
för den samma beteckningen rikets sekreterare bibehålies, sam-
tidigt med att det allmänna begreppet rikets ämbeten så starkt
framträder, så torde äfven denna post hafva i viss män betrak-
tats såsom en statens institution, om den ock ej kunde få plats
bland de höga ämbetena.
Ett annat ämbete inom kansliet försvinner däremot nu ur
konungens och rikets tjänst: hofkanslerns. Doktor Nils anställ-
1 RR. Termen »riksens» är ej i fullmakten fogad till titeln, men i en
två dagar senare daterad särskild fullmakt att hafva inseende med alla fakto-
rierna nämnes han »vår och Sveriges rikes tro man och tygmäster».
2 Original bland Kung/, koncept, RA\ äfven i RR.
“ K. Reg., som begynner med 10/, 1612. De första brefven äro under-
skrifna af Johan Skytte ensam och dat. Nyköping. I ett bland dem (af *°/1)
ställdt till Hans Åkesson heter det: »–––––– jag här innelyckt sänder Eder
en fullmakt tillhande, uti hvilken H. F. N. —■ — — hafver Eder ett kall och
ämbete ombetrott och uppålagt — — —, och förser sig H. F. N. till Eder,
att I det godvilligen vedertage». Härmed afses säkerligen H. Ä:s nya kammar-
rådsfullmakt. Från 20/, arbeta han och J. Sk. tillsammans å kammaren i Stockholm.
4 RR; koncept bland Kungl. koncept, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
