Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 99
där, och ej heller den förre synes hafva deltagit i rådsregeringen ;
däremot har han möjligen redan i febr. fått inställa sig hos
konungen i lägret, och i sept, befann han sig nere i Jönköping
såsom befälhafvare där jämte kanslern, medan konungen gjorde
sin hastiga resa upp till Stockholm för att mota den danska
flottan1. Ursprungligen hade Gustaf Adolf vidtagit särskilda
anstalter för klagomålssakernas afgörande i hans frånvaro, i det
att han den 10 jan. förordnat riksråden Bo Ribbing och Nils
Andersson att i Stockholm upptaga alla dylika, som kunde
förekomma, och om möjligt afgifva besked på dem, dock med
reserverande af högmålssaker och andra viktigare ärenden till
konungens egen pröfning och dom 2. Denna tanke torde dock
icke hafva kommit till utförande, ty Nils Andersson skickades
snart jämte Nils Bielke till Finland för att mottaga de finska
ständernas bekräftelse på tronförändringen och riksdagsbesluten3,
och Bo Ribbing synes hafva fått begifva sig till sitt ståthållare-
clöme, Värmland4. De namn, som anträffas under riksrådens
utgångna bref, äro Jören Gyllenstierna, Axel Oxenstierna, Seved
Ribbing, Hans Eriksson (ståthållare på Stockholms slott) och
Hans Åkesson, men först från juni och följande månader börja
sådana bref föreligga i något större antalr>, och i mänga fall
utgingo bref i kammarrådens namn, eller också kunde en eller
flere af riksråden underskrifva jämte kammarråden 6. Det var
en mycket formlös och mycket oregelmässigt verkande rege-
ringsmyndighet, som pä intet sätt förde organisationen framåt.
I december, då konungen reste ned till de södra landskapen
för att pä nära håll följa de nu började fredsunderhandlingarna,
synes han hafva utfärdat en verklig fullmakt för de i Stockholm
1 Bref af kanslern (m. fl.) 10/2, “/,,, 12/9 1612, AOB I: 2, s. 34, 80—85.
2 Fullmakten i original bland Kung/, koncept, RA.
3 Bekräftelsebref å Nyköpings beslut från de finska ständerna, gifna vid
möten, som ledts af Nils Bielke och Nils Andersson ni. fl., i Åbo sl/3 och i
Viborg 5/5; bland Riksdagsbeslut, RA. De båda herrarne återkommo i juni;
kanslern till kon. 22/6 1612, AOB I: 2, s. 59.
* Konungen till B. R. ®/3 1612, RR. jfr rådets bref till honom */, 1612,
AOB I: 2, s. 70.
’’ RR och Kungl. koncept, RA; jfr AOB i: 2, s. .30—74.
6 K. Reg. 1612, passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
