Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 13 NILS KDLN
att bevara de hemligheter, honom anförtros, och i allmänhet
befordra konungens och hans rikes bästa samt fylla de plikter,
som kunna tillkomma en trogen rådsherre 1.
Fraserna om hofrådens allmänna rådsherreplikter i denna
obligation äro väl endast en omskrifning af själfva titeln, och
reellt ligger tvifvelsutan hufvudvikten på de nya hofrådens ålig-
gande att fullgöra beskickningar, som konungen kan ålägga
dem. Titeln har blifvit ett slags honnörsbeteckning för vissa
konungens ombud i diplomatiska värf, tydligen afsedd att liksom
stärka deras auktoritet. Den synpunkten hade troligen spelat
en viss roll, då titeln först på allvar infördes i Sverige under
Johan III:s tid2, men hade 1602 uppgått i behofvet af medhjäl-
pare inom regeringen i allmänhet; nu blef den grundval för
hofrådsvärdighetens rekonstruktion. Ej minst betecknande är,
att det var utländingar, som erhöllo titeln hofråd. De kunde
ej innehafva svenska ämbeten, men de behöfcles i beskickningar,
och för deras räkning upptogs därföre denna titel, som hade
en viss förnäm klang och vissa traditioner, men ej stadgat sig
till något verkligt ämbete.
Möjligen har man vid denna tidpunkt också haft en tanke
på hofrådstitelns användning inom Sverige och för svenska
herrar. Den förekommer faktiskt vid åtskilliga tillfällen för
Johan Skytte, som tjänstgjorde dels i kammaren och dels
i hofrätten8, och uppgifter finnas, att Karl Eriksson (Oxen-
stierna) och Ake Axelsson (Natt och Dag) likaledes benämnts
hofråd4. Måhända har verkligen Skytte, som numera ej ville
anse sig fast bunden vid kammaren och därföre ogärna torde
hafva fört kammarrådstitel6, erhållit hofråds rang såsom trapp-
steg till riksrådsvärdigheten6. Men sedan han i början af 1617
]»— — — atque per omnia consiliarii fidi, candidi ingenuique partes
obiturum».
- Centralregeringen 1523 — 1594, S. I/I fl.
8 Memorial 89/10 1615, RR; till J. Sk. 4/n 1616, Kung/, koncept, RA;
Hallenberg, I, s. 266 efter Stockholms stads Tankebok 1,7 1615. Jfr anteckn.
i Palvnsk. Sami., III: 5, s. 337, U. B.
4 Palmsk. Sami., a. St.
5 Se nedan kap. III.
G Såsom bisittare i hofrätten nämnes han i dess domar redan under
hösten 1615 bland riksråden. Svea hofrätts domböcker, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
