Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 NILS EDÉN
jande rådssammanträden i maj och juni 1617 i Stockholm. Rådet
har afgifvit skriftliga rådslag i samma form som förut, men de
äro försedda med korta ingresser, som omnämna, att konungen
i egen person framlagt sina propositioner. I ett fall omtalas
direkt, att detta skett muntligen vid sammanträde i »rådkam-
maren», det rum på slottet, som rådet vanligen använde vid
sina öfverläggningar, och i det andra får säkert samma slutsats
dragas däraf, att konungen säges hafva i egen person framlagt
frågorna vid flere sammanträden. I senare fallet slutar t. o. m.
ingressen med att angifva det följande rådslaget såsom innehål-
lande hvad konungen resolverat och beslutit efter rådets betän-
kande 1. Enligt denna formulering uttrycker rådslaget sålunda
resultatet af konungens och rådets gemensamma öfverläggningar
såsom ett af konungen fattadt beslut, hvari rådet genom sina under-
skrifter instämt2. På samma sätt omtalas rådssammanträdet och
beslutet i några anteckningar, som nedskrifvits af en bland del-
tagarne, Abraham Brahe3. klär hafva vi således ett öfverläg-
gande råd, samladt omkring konungen, och ett gemensamt be-
slut som resultat af de gemensamma förhandlingarna.
På hösten 1617 fick Gustaf Adolfs konungavärdighet den
slutliga bekräftelse, som i tidens uppfattning ännu spelade en
viss roll: kröningen. De fem höga riksämbetsmännen buro vid
högtiden regalierna; det var första gången som de alla offici-
erade vid ett sådant tillfälle. Samtliga närvarande riksråd aflade
efter kröningen förnyad ed. Man återgick därvid till det formu-
lär, som sammanarbetats vid Karl IX:s kröning, med dess något
arkaiserande anslutning till landslagen4. Att därvid ej heller för-
1 Rådslag juni samt maj—juli (?) 1617, Reg. öfver rådslag, s. 183 f. I råd-
slaget af ls/6 åter heter det, att »de gode herrar–––-— efter vidlöftig diskurs
uti H. K. M:ts närvaru och åhöran på ll. K. M:ts nådigeförbättring resolverat
som följer». Rådslag, RA.
2 a. a., s. 185.
3 Abraham Brahes Tidebok n/6: »Var kon. och allt riksens råd i råd-
kammaren till råds om hertigens af Kurland sak, och gjordes därom beslut
andra dagen. Derefter ock om Farensbacks sak.» 1/7 : »Satt konungen med
allt rikesens råd i rådkammaren allt intill klockan före eftermiddagen. Blef
det brefvet om det Polenska kriget af de riksens råd underskrifvet.» Loenbom,
Anecdoter, III, s. 173.
4 Stiernman, Riksdagar, I, s. 727; jfr ofvan, s. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
