Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1002—1634 123
kammare såsom administrativt kollektivbegrepp, ett ämbets-
verk1; den envist kvardröjande bismaken af termen »räknekam-
marens» ursprungliga, rent lokala betydelse är med allo öfver-
vunnen. Detta ämbetsverk är lika otvetydigt organiseradt såsom
kollegium ; det heter uttryckligen, att skattmästare och kammarråd
skola styra det i kollegiivis, och kammarordningen ger noggranna
bestämmelser om huru ett beslut skall fattas, om formerna för
öfverläggning och omröstning och om det antal medlemmar, som
fordras för beslutmässighet2 3
. Ändtligen regleras äfven i andra
afseenden ämbetsverkets arbete med största omsorg och in i
detalj : arbetstiden fastslås, förhållandet mellan kammarrådet och
dess underordnade af olika grader, kamrerare och kammarskrif-
vare, afväges, och för så väl alla dessa som för vissa lokala
ämbetsmän, hvilka kammarrådet får tillsätta, införas utarbetade
edsformulärs. Alla dessa drag igenkänna vi från hofrättens
organisation. Kammarordningen af 1618 betecknar det andra
steget, liksom hofrättens ordinantia och processordning utgjorde
det första, till konsekvent genomförande af principen om kolle-
giala ämbetsverk i den svenska centralregeringen. Denna prin-
cip var sålunda nu ändtligen, efter snart ett århundrades fam-
lande försök, fullt acklimatiserad i Sverige. Därmed var faktiskt
riktningen af den organisatoriska utvecklingen äfven inom andra
styrelsegrenar gifven.
Kammarordningen innehöll emellertid också en punkt, som
ingriper i regeringens allmänna ordning. Det heter, att K. M:t
haft mycken skada däraf, att hitintills alla bref om tillgifter åt
undersåtarne utgått ur kansliet; man åsyftar tydligen sådana
medgifvanden i anledning af inkommande klagomål, som rörde
kronans ekonomiska rättigheter, eftergift af resterande skatter
o. d. I kansliet hade man nämligen icke haft ordentlig känne-
dom om kronans rätt och intressen i dylika fall. Därföre skulle
härefter finnas en kammarsekreterare och två referendarier,
hörande till räknekammaren och stående under skattmästarens
1 »–––-hafver K. M:t förordnat och härmed förordnar och insätter
riksens räknekammar och den uti detta sinne tillbetror riksens skattmästar, Herr
Jesper Matsson, samt efterskrefne fem kammarråd —–––-». p. 1, a, a., s. 26
2 Ingressen och p. 2.
3 P- L 3-6-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
