Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 125
Huruvida dessa kammarordningens bestämmelser genast
kommit till verkställighet, faller sig vanskligt att afgöra. Kam-
marens registratur för 1619 saknas, hvadan man för detta år ej
har några underrättelser om hvilka bref som genom den utgått.
För 1620 finnes det däremot i behåll, och nu anträffas verkligen
ibland mängden af kammarrådets utgångna skrifvelser också ett
växande antal bref i konungens namn. År 1621 fortsättes detta,
och registraturet har t. o. m. fått en rubrik, som uttryckligen
angifver, att det omfattar de skrifvelser som dels i konungens,
dels i kammarrådets namn utgått i räkningekammaren1. A
andra sidan äro de kungliga brefven i kammarens registratur
under dessa år ej så talrika, som de borde varit, om alla till-
giftsbref och befallningar angående kronans inkomster utgått
genom kammaren och i detta registratur upptagits. Därjämte
gifva äfven ordningarna för kansliet anledning till tvifvelsmal.
Den af 1618, som är samtidig med kammarordningen, saknar de
hittills vanliga särskilda posterna för klagomålssakers upptagande
och inför endast såsom bihang till en sekreterares ämbetsom-
råde, att han skall upptaga klagomål, »så vida de höra till
kansliet»2. Här synes man alltså hafva tagit hänsyn till kam-
marordningens nya bestämmelser och undantagit de i den be-
rörda sakerna från kansliet. 1 den följande kansliordningen åter,
af 1620, äro tvänne referendarier ånyo införda bland kansliets
personal med uppgift att handlägga alla klagomal, och bland
dessa klagomålssaker nämnas särskildt frågor om tillgifter och
hemmansräntor3, alltså en del af de ärenden, som kammarord-
ningen speciellt förbehållit kammarens sekreterare och referen-
darier. Detta måste innebära, att kammarordningens föreskrift
åtminstone i fråga om detta slag af ärenden blifvit öfvergifven.
Därför talar ju äfven den relativa fåtaligheten af kungliga bref
i kammarens registratur. Först under följande ar framträder
1 »Registratur oppå alle bref och sedler, som uti H. K. M:ts och kam-
marråds namn i högb:te H. K. M:ts räkningekammer utgångne äro anno
1621».
2 »En sekreterare, som ställer och under händer hafver alle privilegier,
ständernes i gemen och i synnerhet.–––––-Item alla besked på klagomål,
jordeträtor, våld och annat slikt angår, så vidt det till kansliet hörer».
3 Instr. C. F., S. 305‘
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
