Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS EDÉN
I50
Garclie uppbar af räntekammaren en betydande summa årligen \
och något längre fram står t. o. m. en af de fem höga riks-
ämbetsmännen, riksskattmästaren Jesper Matsson, i dess aflö-
ningslängd1
2. Om också dessa herrar därjämte hade förlänin-
gar3, visar detta en betydlig utsträckning af det kontanta af-
löningssystemet sedan Johan III:s dagar, dä det först började
användas för en eller annan förnämlig man af rikets råd 4 5
. När
fältherren Jakob de la Gardie önskade utbyta sin lön från ränte-
kammaren mot rätt att uppbära de ovissa räntorna af sina för-
läningar, så berodde detta ej på några principskäl, utan därpå,
att han hade svårt att få ut beloppet ur rikets alltid lika hårdt
anlitade kassa6 * * *
.
1620-talets finansreformer underlättade naturligtvis en fort-
satt utveckling i denna riktning. Räkenskapernas ofullständig-
het gör det svårt att följa dess gång, men när efter Gustaf
Adolfs död lönestaten för ämbetsmännen skulle bestämmas en-
ligt den nya regeringsformen, hade man kommit så långt, att
samtliga de fem höga riksämbetsmännen och, såsom synes,
äfven öfriga högre funktionärer fingo större eller mindre delar
af sin aflöning anslagna ur räntekammaren c. Detta hindrar na-
turligtvis icke, att förläningarna ännu alltid förblefvo en huf-
vucldel af ämbetsmännens aflöning, och i rikets sammanfattande
räkenskaper kunde därföre exempelvis riksrådet i sin helhet
1 De la Gardie t. kanslern 14/n 1615, 10/„ febr., 22(3 1616, AOB II: 5
s. 84, 87, 90, 102.
2 P. Perssons räkenskap 1621, RKB. RKB 1619—1620 saknas, och för
1618 finnes endast ett fragment.
-s Se Förlän. Reg., KA. Daniel Hanssons räkenskap för hoffolkets
penningelön 1621 (RKB) börjar utgiftslängden med anteckningen: »Kansleren,
Skattmästaren, Kammarrådet och Marskalken (hofmarskalken Svante Baner)
halva förläningar». Emellertid har jämte skattmästaren äfven kammarrådet J.
Skytte erhållit kontant lön af P. Persson på »beställning». Denne stod så-
lunda utom den egentliga staten för »hoflöningen», som D. Hansson skulle
handhafva.
4 Jfr Centralregeringen IJ2J — IJ94, s. 161, 182.
5 Se not i å denna sida.
Rådsprot. 20/3 1634, SRP IV, s. 69. Om fältmarskalkarna sades det
uttryckligen, att de af sin aflöningssumma (2,300 rdr) skulle hafva 800 rdr ur
räntekammaren, och liknande var äfven förhållandet med kammarråden, medan
i fråga om de öfriga endast slutbeloppen, ej löneformerna äro angifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
