Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - Ämbetsorganisationen systematiseras: misslyckadt försök inom kyrkostyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 151
upptagas under utgiftsrubriken »Förläningar» 1. Därvid bör för
öfrigt ihågkommas, att den starka ökningen af klingande mynt
i rörelsen medförde ökad möjlighet att uppbära de förlänta
räntorna till större eller mindre del i penningar eller åtminstone
snabbt omsätta dem i sådana. Därigenom blef förläningstaga-
ren vida mindre bunden vid sin förläning än förr, kunde till-
godogöra sig dess inkomster, också om han vistades på annan
ort, och var sålunda oförhindrad att fjärran från sina förlänin-
gar sköta kronans tjänst.
Framför allt för den centrala organisationen måste dessa
förhållanden .blifva af genomgripande betydelse. Kronan kunde
aflöna de höga herrar, som hon behöfde i centrala ämbeten
och ämbetsverk, så, att dessa ej längre hade några större eko-
nomiska svårigheter vid att helt ägna sig åt sin tjänst i huf-
vudstaden.
Den fortgående sociala, kulturella och ekonomiska utveck-
lingen ökade från skilda synpunkter förutsättningarna för orga-
nisationens fullföljande. Den typ, som därvid skulle tillämpas,
var redan gifven : fasta statsämbeten, inom centralregeringen så
vidt möjligt kollegiala ämbetsverk, och grundstommen för det
hela erbjöd de fem höga riksämbetsmännens nu stadgade ställ-
ning öfver alla andra ämbetsmän.
Det första af 1620-talets organisationsförsök inom centralre-
geringen rörde sig emellertid inom en del af samhällslifvet, som
hittills stått utom de administrativa nybildningarna. Konungen
vände sin uppmärksamhet till kyrkans styrelse, som allt ifrån
reformationen — med undantag af tiden för Normans superinten-
dentur — saknat en verklig central organisation, och föreslog
år 1623, att ett generale consistorium ecclesiasticum skulle upp-
rättas för att afhjälpa denna brist2. Det skulle bestå af 6 and-
liga och världsliga ledamöter och bilda ett kollegium med årliga
sammanträden i Stockholm. Afven här tillämpades sålunda hof-
rättsordinantians och kammarordningens kollegiala principer.
Förslaget gjorde början till långvariga förhandlingar mpllan
1 RHB 1626 o. s. v., KA.
- Förslaget tryckt af Thyselius, Hcmdl. I, s. 59 ; se vidare nedan, kap. VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
