Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - kansliordning 1626: kansliråd, krigsråd, kansliet administrerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602— 1634 153
valtande under konungen, utan också expedierande för hans
egna skrifvelser. När innebörden af denna grundsats en gång
blef fullt klart uppfattad, erbjöd den sig till användning äfven
för de öfriga uppväxande eller påtänkta centrala förvaltnings-
organen.
Instruktionen af 1625 för den tillförordnade rådsregeringen
begagnar på ett par ställen ordet collegiaterna för att beteckna
de inom en viss gren af centralförvaltningen tjänstgörande äm-
betsmännen och talar äfven om hvart collegium för sig i
samma bemärkelse1. Det är knappast antagligt, att man där-
vid åsyftat endast hofrätten och kammaren; enligt sammanhanget
böra de satser, där dessa uttryck förekomma, också gälla centrala
ämbetsmän utom dessa verk. Om så är, så bevisar detta, att
man nu börjar betrakta den centrala regeringen i sin helhet
såsom ett system af kollegialt samarbetande ämbetsmän — om
systemet också ännu endast delvis var förverkligadt.
Samma termer återkomma i 1626 års instruktion och ingå
sedan i alla de följande, med obetydliga formella ändringar 1628
och 16292. Redan förstnämnda år fingo emellertid planerna
på den kollegiala organisationens utsträckning till nya delar af
centralregeringen ett mera otvetydigt uttryck. Det skedde ge-
nom en ny kansliordning, som uppgjordes före konungens afresa
till Preussen3. Tvifvelsutan var det just det nya fälttåget, som
dref fram frågan om kansliets organisation till denna lösning,
ty jämte konungen själf skulle äfven kanslern lämna Sverige,
och då blef krafvet på bättre anstalter för kansliets ledning
oafvisligt.
Den nya kansliordningen konstituerar först och främst
kansliet såsom ett ämbetsverk med kollegial ledning och afslu-
tar sålunda den utveckling, som på detta område ägt rum allt
sedan Gustaf Adolfs tronbestigning. Till kanslerns medhjäl-
pare förordnas tvenne kansliråd, och alla tre bilda tillsam-
mans ett kollegialt kansliråd med den förstnämnde som presi-
dent. Dessa ämbeten blefvo också besatta, förr än konungen
afreste, i det han till kansliråd utnämnde Per Baner och Karl
1 SRP I, s. xi.
2 Se instr. SRP I.
Tryckt Instr. C. F., s. 306— 318.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
