Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - begreppen amiralitet, krigsråd, krigsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 NILS EDÉN
konungen och prästerskapet, hvilka dock slutade utan resultat,
och någon centralstyrelse för kyrkan kom således icke att ingå
i det organisatoriska system, som Gustaf Adolf lämnade i arf1.
Inom andra förvaltningsgrenar medförde 1620-talets förra
hälft icke några större nyheter. Organisationens grundsatser
gjorde sig endast steg för steg starkare gällande.
Flottans styrelse hade redan 1618 års kammarordning om-
talat under namnet amiralitetet, och denna term blef nu
gällande2. Den låter äfven denna gren af den centrala för-
valtningen framträda såsom ett kollektivt begrepp, som omfattar
mera än riksamiralens chefsämbete, och förebådar sålunda redan
en ytterligare utbildning i kollegiala former. När Gustaf Adolf
år 1621 före afseglingen till Lifland utfärdade sina krigsartiklar,
gaf han här också bestämmelser om ett högsta krigsråd och
om en högsta krigsrätt under marskens eller fältmarskalkens
presidium3. Bådadera omtalas i krigsartiklarna endast såsom
fungerande vid hären, när denna är sammandragen för fälttåg,
men det låg nära till hands att öfverflytta sådana anordningar
till härens normala förvaltning. I kansliets och kammarens för-
hållande sins emellan började man mera bestämdt tillämpa den
princip, som uttalats i kammarordningen, nämligen att finan-
siella regeringsärenden skulle expedieras genom kammaren.
Kungliga bref i sådana ärenden uppsattes (och kontrasignera-
des) nu af kammarens sekreterare, och de sammanfördes i kam-
marens registratur såsom en särskild afdelning4. Visserligen
kunde sådana ock konciperas i kansliet, men att detta icke
längre ansågs riktigt, framgår däraf, att koncepten i så fall
— ofta, om icke alltid .— lämnades till kammaren att afskrif-
vas i dess registratur6. Kammaren var ej längre endast för-
1 Se nedan kap. VII.
2 Instr. C. F., s. 41: Zettersten, s. 16; riksamiralen till kanslern ’A,2
1621, AOB II: 10, s. 53.
3 SCHMEDEMAN, S. 21 I f.
4 Så 1622 ff. år. Såsom koncipienter (och kontrasignanter) för dessa
kungliga bref äro antecknade Olof Eriksson och Peder Eriksson. K. Reg.
» Under 1624 t. ex. förekomma bref i K. Reg., konciperade af J. Fegreus
och Lars Nilsson, för ett bref af L, 1625 är antecknadt »kansliet», och i slutet
af mars s. å. har K. Reg. anteckningen: »Efterskrefne koncepta äro ställte uti
kansliet och äre hit i räknekammaren levererade den 29 aprilis 1623». Jfr J.
Skyttes bref till kanslern 20;6 1623, AOB II: 10, s. 275 f. med not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
