Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - Referendarier - Kanslerns handskrifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 195
rådet till konungen1. Han återkom följande år2, och nu upp-
träder äfven Johan Månsson, hvilken hittills stått som referen-
darius, med sekreteraretitel 3, men då Nils Nilsson snart åter fick
resa bort, denna gång till Göteborg såsom medlem af en rann-
sakningskommission4, måste Per Baner pä våren 1633 klaga, att
han länge varit ensam i hofkansliet liksom Bureus i rikskansliet,
och i början af 1634 skref rådet till kanslern, att i kansliet då
icke fanns mer än en enda sekreterare att tillgå för det löpande
arbetet6.
Referendarierna upptagas regelbundet i kansliets längder,
ehuru de ej voro omnämnda i kansliordningen. Aren 1626—
1627 omtalas endast en, Nils Nilsson, men 1628 tillkommer en
ny, 1630 ytterligare tre, bland dem den senare sekreteraren
Johan Månsson, och alla dessa stå kvar äfven följande år. Med
1632 förminskas åter referendariernas antal till en enda, Johan
Månsson, och 1634 års längd upptar likaledes endast en, den
under årets lopp utnämnde Samuel Kempe6.
Kanslerns handskrifvare var under 1625 Nils Nilsson,
och då denne befordrades till referendarius, synes han hafva fått
Lars Grubbe till efterträdare7. Titeln försvinner emellertid
snart, tydligen beroende därpå, att kanslern på sitt nya verk-
samhetsfält i Preussen ingalunda kunde nöja sig med en enda
handskrifvare utan omgaf sig med ett flertal sekreterare och
skrifvare i ett litet kansli för sig. En af Sveriges mest bety-
dande diplomater under 1630-talet, Johannes Nicodemi (Lillie-
ström), har börjat sin bana såsom medlem af detta kanslerns
eget kansli8.
1 Rådsprot. s0/9, 16/10 1632, SRP II, s. 192 f. P. Baner t. kanslern 15/10
1632, Ox. sam/., RA.
2 Rådsprot. lä/8 1633, SRP III, s. 160.
3 Rådsprot. 19/10 1633, SRP III, s. 205.
4 Rådsprot. 20,’a 1633, 21/2, 27/.2 1634, SRP III, s. 182, IV, s. 40, 48.
5 P. B. till kanslern 31/3 1633, Ox. saml., rådet till kanslern 18/2 1634,
Sk. H. XXVIII, s. 57; jfr G. Gustafsson t. kanslern 6/I2) 27/,2 1633, 41/3 1634,
AOB II: 3, s. 311, 313, 329.
6 RHB, KA. Rådsprot. 5/3 1634, SRP IV, s. 56; till S. K. 22/]2
1634, RR.
7 Ofvan, s. 168 not. 4 anförda längder för kansliet sept. 1624—sept.
1625; RHB 4/9 1625 —’/9 1626, KA.
8 AOB II: i, s. 453 o. s. v.; jfr G. Gustafsson till kanslern 2S/8, 15,n
1628, AOB II: 3, s. 164, 169.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
