Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - Kansliskrifvare och kopister - Kansliordningen ej genomförd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 NILS EDÉN
Kansliskrifvare och kopister åtskiljas i allmänhet icke i
längderna efter 1626, och huru många som funnits af hvardera
klassen, kan därföre icke uppgifvas. Att deras antal hvarken
hvar för sig eller sammanlagdt kunnat hållas så fixeradt, som
kansliordningen föreskref, faller af sig själf, när man erinrar sig
den starka växlingen på högre poster. År 1626 synes man
verkligen hafva uppgjort en stat för 5 skrifvare enligt kansli-
ordningen, men under årets lopp tillkommo vida flere1, 1629
upptagas 13 skrifvare (kopisterna möjligen inberäknade), 1631
likaledes 13, 1632 11.
Då kanslipersonalens sammansättning, hufvudsakligen pä
grund af krigstillståndet, aldrig fick den fasthet, som kansliord-
ningen afsett, så följer redan däraf, att ej heller den därpå grun-
dade ordningen för dess arbete kunde genomföras.
I första rummet måste detta gälla ärendenas fördelning på
sekreterareplatserna. Vi hafva ingen möjlighet att kontrollera,
huruvida något försök därtill gjordes under de månader, då ko-
nungen vistades i Sverige mellan fälttagen; i hvarje fall maste
hela schemat uppgifvas, då han vaj borta och kansliet delats
mellan honom och rådsregeringen. År 1633 skref Per Baner till
kanslern, att i samband med en komplettering af kansliets per-
sonal också en ny fördelning af arbetet borde företagas2. Den
tendens till utveckling af fasta sekreterareämbeten, som så starkt
gjort sig gällande allt sedan 1618 års kansliordning, kunde såle-
des ej heller i detta afseende lika litet som i fråga om sekrete-
rarnes antal göra sig gällande.
Samma allmänt negativa svar måste äfven i öfrigt gifvas
på hvarje fråga, om de i 1626 års kansliordning stadgade ar-
betsformerna blifvit tillämpade. I denna del som i andra stan-
nade den väsentligen på papperet.
Så gäller det icke minst om kansliet, hvad som i allmän-
het karaktäriserar hela den centrala organisationens ställning vid
Gustaf Adolfs död. Programmet för en fast ordning var ut-
veckladt, men det hade icke hunnit genomföras, och många
1 RHB 1 1625—Va 1626, KA, ch. 258, 260.
2 P. B. till kanslern sl/3 1633, Ox. saml., RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
