Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - Samverkan mellan rådet och hofrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 NILS EDÉN
tvifvelsutan frän början riksråd till sin hjälp, så vidt sådana
funnos att tillgå, men äfven i detta fall var det han själf som
ensam afgjorde och afkunnade domen. En revisionsdom af 1616
är sålunda fälld af konungen efter hållen rannsakning på Stock-
holms slott i riksens råds närvaro1. Från 1621 finnes ett proto-
koll öfver en liknande rannsakning, hållen inför konungen och
rådet, vid hvilken konungen personligen leder hela förhöret,
framställer frågorna och gör sina invändningar med anledning
af svaren. Likaså har han säkerligen bestämt domen, ehuru
protokollet synes anföra rådet såsom medbeslutande. Detta
mål var draget under konungen direkt, utan föregående hand-
läggning af hofrätten2. Men år 1619 förmäler hofrättens proto-
koll, att vid konungens upptagande af ett par revisionsmål hof-
rättens assessorer själfva varit tillkallade; utom dem omtalas
endast kanslern såsom närvarande3. Äfven nu diskuteras saken,
innan konungen afgör den4. I detta fall hafva således hofrät-
rens ledamöter själfva medverkat vid revisionen, om också endast
upplysningsvis.
Öfver hufvud taget är det tydligt, att en liflig förbindelse
mellan konungen och hofrätten ägt rum. Då den förre utöfvar
den högsta domsmyndighet, han förbehållit sig själf, sker det
gärna med biträde i en eller annan form af hofrättens asses-
sorer. Och han utöfvar ännu denna myndighet endast i egen
person; det händer aldrig, att han öfverlämnar den åt riks-
rådet.
Däremot kunna någon gång i mål af utomordentlig beskaf-
fenhet herrar af rådet förordnas att samverka med hofrätten för
att förstärka dess auktoritet. På våren och sommaren 1616
fördes inför en sålunda förstärkt rätt långvariga rannsakningar
med några män, som voro anklagade för papistiska stämplingar :
Johan Messenius, Erik Andersson och Jöns Hansson (Jöns Papist).
1 RR 18,’9 1616.
2 Se ofvan s. 251, not. 1.
3 Svea hofrätts protok. <!/12 1619: »Hade H. K. M:t till revision desse två
saker . . ., och vore desse . . . herrer och gode män i H. K. M:ts kammer upp-
kallade . . . .» De voro : grefve Magnus, Axel Oxenstierna, Johan Skytte,
Karl Gyllenstierna, Johan Månsson, Lasse Skytte, Olof Nilsson, Karl Jönsson,
Erik Simonsson.
4 ». . . och efter lång diskurs var H. K. M:ts egen förklaring».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
