Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - Revision genom rådet: i enskilda fall 1621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 253
Såsom domare sutto jämte hofrättens ledamöter riksamiralen
Jören Gyllenstierna, rikskansleren Axel Oxenstierna, riksskatt-
mästaren Jesper Matsson, Nils Bielke, Erland Björnsson och Hans
Åkesson1. Förhören höllos ofta inför en trängre krets af endast
de förnämsta bisittarne, hufvudsakligen riksråd2, men när rätten
är fulltaligt samlad, betecknas den dock såsom »den konungslige
hofrätt»3, och domen öfver Messenius är intagen i hofrättens
dombok4. På samma sätt inträdde år 1619, då Olof Stråle
stod anklagad för sitt förhållande vid Älfsborgs dagtingan 1612,
bland hofrättens riksrådsklass kanslern, Nils Stiernsköld, fält-
herren Jakob de la Gardie och Gabriel (Gustafsson) Oxen-
stierna5, och i en dom öfver några förrädare af år 1622 har
jämte de ordinarie bisittarne äfven riksamiralen deltagit6.
Den nya domstolens karaktär af ett fast ämbetsmannakolle-
gium hindrar således icke, att den, när så befinnes lämpligt,
kan utvidgas med extraordinarie assessorer. Det är en naturlig
anknytning till föregående tids praxis, enligt hvilken vid vik-
tigare mål riksråden i så stort antal som möjligt borde sitta i
rätten.
Aret 1621 har satt sina märken i rättskipningens organi-
sation liksom inom rikets styrelse för öfrigt. Då konungen af-
reste till kriget i Lifland och satte.en rådsregering i sitt ställe
hemma i Sverige, ingingo i dess instruktion äfven några punk-
ter om rättens skipande7. Vanliga klagemålssaker borde hän-
visas till vederbörande ämbetsverk eller ämbetsmän: till hof-
rätten, om de rörde justitien, till räknekammaren, i fall det var
fråga om kronans räntor, eller ock till ståthållarne i länen.
Komme svårare mål före i hofrätten, borde rådsregeringen med
råd och dåd stå denna bi; sannolikt har konungen tänkt sig,
1 Prot. och handl. 10/5—7/9 1616 i Liber XIV causarum, RA.
2 10/5 : grefve Magnus, grefve Abraham, Jören Gyllenstierna, Jesper Mats-
son, Nils Bielke, Nils Andersson, Johan Skytte, Bror Andersson; 5/6—9/e Jören
Gyllenstierna och Jesper Matsson, o. s. v.
3 20/ 29/ 30/
/6> ht It
4 Domen är af 20/8. Svea hofrätts dombok, RA.; jfr prot. i anf. saml.
0 Svea hofrätts protok. n/6 1619 o. s. v., RA.
6 Svea hofrätts dombok 7/12 1622, RA.
7 SRP I, s. iv f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
