Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten - Central krigsrätt: fullmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 277
inlämnas till krigsrådet vid dess sessioner, men appell mot dem
aldrig medgifvas i fält eller garnison eller under tåg, utan endast
då krigsfolket ligger hemma och när saken går å lif, lem och ära.
De tre sista punkterna röra frågor af annan art. Konungen
hemställer, om icke en generalmönsterskrifvare behöfves och
hvad han i så fall skall få till uppgift, och han begär utlåtande
dels om aflöningsstaten för både officerare och gemene, dels om
det antal officerare, som kan vara af nöden. Svaret erkänner
generalmönsterskrifvarens behöflighet och föreslår, att han skall
få till åliggande att infordra och granska de lägre mönsterskrif-
varnes rullor och med dem göra afräkning ä den utbetalda aflö-
ningen samt att hos skattmästare och kammarråd i tid kräfva
utanordningar till denna aflöning1. Staten för aflöningen genom-
gås i detalj allt ifrån öfversten ned till gemene man i ledet, och
för rytteriet föreslås en höjning af de olika posterna. För offi-
cerarnes antal däremot hänvisas endast till gällande ordning.
Dessa tre sista punkter gripa onekligen in på själfva för-
valtningens område; särskildt är den föreslagna generalmönster-
skrifvaren tydligen en verklig central ämbetsman. Men något
slags samband eller samverkan mellan honom och krigsrådet är
icke antydt, och ej heller göres aflöningsstaten eller officerarnes
fördelning på något sätt till föremål för krigsrådets öfverlägg-
ningar. Afven detta bestyrker, att krigsrådet denna gång ej var
afsedt till förvaltande verk.
Man känner icke, att fältherrens och öfverstarnes utlåtande
ledt till någon konungens åtgärd. Åtminstone kom intet krigs-
råd till stånd. När konungen i juni 1630 utfärdade sin fullmakt
till krigsrättens organisation, togs däri ingen hänsyn till detta
utlåtande2.
Konungen utgår därifrån, att han länge haft för afsikt att
anställa en krigsrätt i Stockholm3. Han säger sig t. o. m. hafva
1 »—–––-och eljest besked förskaffar». Ordet »eljest» står i den
text, som användts vid aftrycket i SKA, men den andra bevarade texten har
»viss besked», och denna text synes vara både äldre och tillförlitligare. Upp-
giften i SKA (III, s. 337), att den där aftryckta texten skulle vara själfva
»originalkonceptet», är icke riktig ; den utgör tvärtom en (troligen något senare)
afskrift med anteckningen: »collat». Jfr ofvan s. 157, not 2.
2 Jfr Odhner, s. 145.
3 Se bilagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
