- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
278

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278 NILS EDÉN
länge sedan förordnat härom — ett uttalande, för hvars bokstaf-
liga sanning vi icke hafva något bevis —, men saken har genom
de ständiga krigen blifvit förgäten, och krigsrätten har kommit
att följa med fältlägret under fälttagen. Nu skall emellertid
denna krigsrätt reorganiseras och förläggas till Stockholm, och
marsken grefve Jakob de la Gardie skall i kraft af sitt ämbete
å konungens vägnar verkställa detta. Till vicepresident förord-
nar konungen fältmarskalken Herman Wrangel och till assessorer
öfverstarne Claes Kristersson (Horn), Ake Oxenstierna, Jesper
Andersson (Cruus) och Johan Hindersson (Rytter) samt kom-
missarien och mönsterherren Måns Mårtensson (Palm)1, men
därjämte äger marsken att såsom president inkalla ytterligare så
många högre officerare, att antalet blir minst tolf. Här synes
sålunda icke vara meningen att skapa fasta assessorsplatser,
såsom skett i hofrätten och förmodligen varit afsedt med både
kammaren och kansliet, utan konungen lämnar marsken såsom
president öppet att efter godtfinnande inkalla flera eller färre,
blott rätten blir talrik nog för att vara domför. Marsken skall
slutligen också tillsätta de underordnade tjänstemän, som äro
behöfliga: en rättegångsväbel, en sekreterare, två notarier, en
svensk och en tysk, en profoss, två poster och två enspännare.
Sedan äger han att under medverkan af kammarrådet förordna
lön och underhåll ät dessa ämbeten och personer — sannolikt
är det endast den underordnade personalen som därmed åsyftas,
ej assessorerna —, och lofvar konungen att därå gifva sin
konfirmation.
Sedan krigsrätten sålunda blifvit organiserad, skall den i
alla rättegångar tills vidare följa Sveriges lag och stadgar, krigs-
artiklarna samt gårdsrätten och öfverstarnes instruktioner och
därefter fälla sina domar, intilldess konungen kan hinna utfärda
en särskild processordning för den samma. Den blir sålunda,
såsom äfven namnet antyder, uteslutande domstol. För en sådan
uppgift afpassas också dess sessionstid; krigsrätt skall hållas en-
dast två gånger årligen, sex veckor hvarje gång, på den tidpunkt
marsken finner lämpligt. Det är ungefär samma anordning som
vid hofrättens instiftande, men utan något utskott mellan sessio-
nerna såsom vid hofrätten. Af de kraf, som behöfde tillgodoses
Jfr ofvan s. 223.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free