- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
297

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VII. Centrala organ och organisationsförsök vid sidan af de fem rikskollegierna - Förslag till kyrkostyrelse: förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 297
blifva efterlefda, samt bemyndigar honom slutligen att till sin
hjälp tillsätta två »djurskyttar» i hvarje fögderi, där sådant kunde
befinnas vara behöfligt. Dessa värf stodo tydligen i samband
med vården om kronans egendom och dess finansiella rättig-
heter öfver hufvud taget, men någon förbindelse mellan riks-
jägmästaren och kammaren omtalas icke, och han kom aldrig
att sortera under kammarrådet.
En månad efter sin utnämning fick Stellan Mörner instruk-
tion för sin första inspektionsresa, som skulle gå genom hela
Sverige ända från Västergötland till Torne och Kemi lappmar-
ker1. Sedan blifva emellertid vittnesbörden om hans tjänst-
göring helt fåtaligaa, och han synes icke hafva behållit sitt äm-
bete längre än till år 1622, då han blef ståthållare på Åland3.
Man finner icke heller, att någon annan utnämnts i hans ställe.
Däremot framgår det af en del fullmakter för underjägmästare i
landskapen4, att själfva den uppgift, som riksjägmästaren skulle
företräda, fortfarande varit föremål för konungens uppmärk-
samhet.
Viktigare till sin syftning och mera betydande i sin an-
läggning voro Gustaf Adolfs organisatoriska försök inom kyr-
kans styrelse. På detta område var vid hans tronbestigning
ingenting gjordt. Kyrkoordningen af år 1572, som konungen i
sin försäkran besvurit5, innehöll intet om formerna för kyrkans
centrala ledning. Karl IX hade vid sin kröning år 1607 i de
tillämnade privilegierna för prästerskapet inryckt en punkt om
den högsta lagskipningen i kyrkliga mål, enligt hvilken denna
skulle utöfvas af biskoparne jämte det kyrkoråd och konsisto-
1 Fullm. 23/7 1613; ny fullm. 24/s 1613. RR.
2 Fullm. att se till, att förbjudna djur icke skjutas, 12/.2 1615, RR. En
fullmakt att hålla rannsakningar i Norrland af S0/3 1614 synes icke vara in-
skränkt till skogs- och jakträttsförhållanden utan afse ett slags allmän räfst
med fogdarne, och ett uppdrag att föra proviant till Narva 3l/5 1615 faller
likaledes utom jägmästarens ämbetsområde. RR.
3 Fullm. 18/u 1622; i öppna bref af l7/6 och I2/10 1621 namnes han ännu
jägmästare, men däremot icke 18/„ 1622. RR.
4 För Nils Krake 8/8 1616 i Västergötland, för Erik Krabbe 29/j 1623 i
Värmland, Närke och Vadsbo. RR.
a HlLDEBRAND, Regeringsformer, s. 200,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free