Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VII. Centrala organ och organisationsförsök vid sidan af de fem rikskollegierna - kungligt förslag 1623
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 NILS EDÉN
rium, som han ville förordna af både andliga och värdsliga leda-
möter, och en senare förklaring vid samma tillfälle synes gå ut
på att detta kyrkoråd och konsistorium ensamt skulle äga så-
dan myndighet1. Men det stannade vid afsikten.
Då Gustaf Adolf utsträckte sina organisationsplaner till
kyrkan, skedde det med upptagande af den grundtanke, som
hans fader på sin tid hade uttalat. Den återfinnes i Gustaf
Adolfs förslag om ett generale consistorium ecclesia-
stic um, framlagdt för några biskopar i slutet af år 1623, då
dessa sammanträffade med konungen i Strängnäs vid Karl Filips
begrafning2 3
.
Förslaget motiveras därmed, att många kyrkliga ärenden
drogos under konungen, hvilka icke kunde hänvisas till något
särskildt stifts domkapitel, att vissa oordningar endast kunde af-
hjälpas med ett flertal biskopars medverkan, samt slutligen att en
mängd förhållanden voro af blandad kyrklig och politisk natur
och därföre behöfde öfvervägas lika väl af politiska personer
som af kyrkans ledare. På denna sistnämnda grund skulle
konsistoriet bildas af både världsliga och andliga personer, sex
af hvardera ståndet, och således i sin helhet räkna tolf med-
lemmar. De andlige blifva alla själfskrifna på grund af sina
ämbeten: ärkebiskopen, biskoparne i Strängnäs och Västerås,
konungens främste hofpredikant, förste teologie professorn i
Uppsala samt pastor i Stockholm. I spetsen för de världsliga
står drotsen, och jämte honom skulle särskildt förordnas tva
af riksens råd och tre af hofrätten’ä
Konsistoriet skulle årligen sammanträda i Stockholms Stor-
kyrka på viss dag, som dock icke i förslaget är utsatt, under presi-
dium af ärkebiskopen eller drotsen, som hade att aflösa hvarandra
för hvar vecka. En särskild fiskal skulle årligen infordra alla dom-
kapitelshandlingar och domar och draga inför konsistoriet sådana
kapitelsaker, som angingo konungens höghet. Vid konsistoriet
skulle ock anställas tvä sekreterare, en prästman och en lekman,
hvilka hade att sköta föredragningen omväxlande en vecka i
sänder, allt eftersom ärkebiskopen eller drotsen presiderade, samt
1 Thyselius, Bidrag, s. 8o; jfr Norlin, s. 229 ff.
3 Se ofvan s. 151; Anjou, s. 213.
3 Thyselius, Handl., I, s. 59 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
