Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 NILS EDÉN
något, som kunde i framtiden förekomma vådor för riket, och
för att visa sin omtanke om dess och undersåtarnes välfärd har
konungen dragit denna sak till rådplägning först med rikets råd
och sedan med de förnämsta ständerna samt efter deras råd och
tillstyrkan utfärdat den följande förordningen. Man förutsätter
således, att denna skall tillkomma under samverkan med och
efter godkännande af rikets ständer, om också icke nödvändigt
några andra än de förnämsta. Det var så mycket nödvändigare
som den nya stadgan i så väsentlig mån var afsedd för tillfällen
af konungens död och tronens ledighet.
Men å andra sidan förbehåller sig konungen också (genom
p. i) i starka ordalag, att genom denna normering af styrelsens
former under ständernas medverkan intet anses eftergifvet af den
kungliga höghet och myndighet, som tillkommer honom i egen-
skap af Sveriges arfkonung, att denna på intet sätt förminskas,
uppgifves eller sättes i tvifvelsmål, utan bibehålies till fri utöf-
ning af honom och hans efterkommande. Förbehållet kunde så
till vida vara behöfligt, som makten att förordna om regeringens
former och örgan alltid tillkommit konungen ensam och af ho-
nom ensam utöfvats, där icke de nya anordningarna, såsom vid
hofrättens instiftande, inneburit förändringar i landslagen.
Konungen vill sålunda införa en fast ordning för så väl
rikets högsta styrelse som landsregeringen, och de tre följande
punkterna ägnas nu till en början åt den förra. Alla ärenden
inom den centrala riksstyrelsen skola fördelas mellan sex sam-
quembder eller collegia, hvilka således hafva att upptaga
och förrätta de värf, som tillkomma konungen och till hvilka
denne behöfver hjälp. Det första kollegiet är hofrätten, som
består af drotsen med fyra assessorer af rikets råd och flera
af andra stånd; det skall handhafva rättskipningen och allt
hvad därtill hörer. Sedan följer krigsrådet under marskens pre-
sidium och med två assessorer ur riksrådet. Riksens tygmästare
borde alltid där hafva plats, men det är ej tydligt, om han in-
räknas bland de två riksrådsassessorerna eller icke1. Flera med-
lemmar af detta kollegium omtalas icke. Krigsrådet skall hand-
lägga alla krigsärenden, krigsfolkets utskrifningar, mönstringar,
artillerifrågor o. s. v. I tredje rummet följer amiralitetet med
1 »... med 2 assessorer af riksens [råd] och särdeles riksens tygmästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
