Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - inför ständerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 3 I 5
vi hafva kanslerns uttryckliga försäkran därom, att konungen i
detta stycke godkänt hans förslag. Det förbehåll, Gustaf Adolf
enligt samma berättelse gjort vid sitt godkännande — att några
»ceremonialier» i regeringsformen kunde ytterligare diskuteras —
kan inom den centrala organisationen knappast hafva gällt an-
nat än någon detalj. I alla händelser hade konungen funnit för-
slaget i dess helhet så acceptabelt, att han gifvit order om dess
renskrifning för att sedan underteckna detsamma1.
Detta förslag, som kanslern nu i afskrift öfversände till
rådsregeringen i Sverige, kan ej vara något annat än det, som
i hans egenhändiga koncept ännu finnes bevaradt2. Här förut-
sättes, liksom i det tidigare, ofullbordade utkastet, att regerings-
formen skulle underställas rådets och ständernas betänkande och
erhålla deras samtycke3. Det måste därföre sättas i fråga, huru-
vida konungen, då han uttalade sin afsikt att underskrifva kans-
lerns förslag, tänkt sig att detta härigenom skulle vara defini-
tivt stadfästadt. Emellertid ser det nästan ut, som om både
kanslern och rådsregeringen till en början velat behandla saken
så, att ständerna åtminstone icke skulle få något inflytande i
sak vid dess afgörande. Den förre talar i sina meddelanden
till rådet om att detta borde taga hvad det fann lämpligt ur
det hemsända förslaget, han hemställer till dess eget bepröf-
vande, huruvida förslaget skulle meddelas några flere af de för-
nämsta ständerna, och öfverlämnar likaså åt rådet att ordna de
förhållanden inom regeringen, för hvilka förslaget icke kunde
tjäna till efterrättelse, efter eget betänkande4. Rådsregeringen å
sin sida säger sig visserligen ämna meddela saken åt de förnäm-
sta ständerna, men längre fram visade det sig tydligt nog, att
den hade betraktat detta hufvudsakligen som en formalitet och
ville förbehålla sig själf det egentliga afgörandet, och den väg-
rade uttryckligen att vid den i början af 1633 samlade riksda-
gen framlägga förslaget inför ståndens plena5 *
.
1 Kanslerns anförda bref och memorial, Sk. H. XXIV, s. 245, 256. Jfr
äfven hans senare memorial af 12/2, a. a., XXIV, s. 368.
2 E. jSj, U. B.-, tryckt AOB I: 1, s. 254—285.
3 Ingressen och stadfästelseformeln, AOB I: 1, s. 256, 284 f.
4 Kanslerns anf. bref och memorial 14/u, 5/12 1632, 3/2 1633, Sk. H.
XXIV, s. 245, 256, 340.
5 Rådet till kanslern 14/, 1633, Sk. H. XXIV, s. 322; Odhner, s. io I.
med noter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
