Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS EDÉN
316
Det lyckades icke att föra frågan igenom på detta sätt.
Ständerna visade inför rådet, när detta efter Gustaf Adolfs död
mötte dem såsom provisorisk förmyndareregering, en själfstän-
dighet, som aldrig kommit till synes, medan konungens mäktiga
personlighet behärskade deras verksamhet, och rådet måste af-
sluta riksdagen utan att hafva fått regeringsformen fastställd.
Dock ingick i riksdagsbeslutet ett slags godkännande af dess
allmänna principer: ständerna öfverlämna åt rådet att ordna re-
geringen efter regeringsformen och erkänna särskildt i enlighet
med denna de fem höga riksämbetsmännen såsom drottningens
förmyndare och rikets föreståndare med råds råde1.
Uppskofvet med regeringsformens slutliga behandling kom
i själfva verket äfven regeringen till pass. Den hade själf efter
allt att döma endast helt flyktigt tagit del af förslaget, innan
riksdagen sammanträdde2. Först efter riksdagens slut griper
sig rådet på allvar an med att genomgå förslaget punkt för
punkt3. Det anmärker, att någon styrelse för bergverken icke
fanns upptagen — måhända hade kanslern icke haft kännedom
om konungens under hans frånvaro i Preussen framlagda plan
till ett bergsamt —, och det skrifver till kanslern med anhållan,
att denne ville uttala sig om lediga ämbetens besättande liksom
om några punkter i förslaget, hvilka tarfvade en förklaring 4 5
. I
början af följande år, då tidpunkten för en ny riksdag nalkades,
genomgick kanslern på nytt sitt förslag och hemsände en i
några punkter modifierad text, och denna blef likaså af rådet
punkt för punkt åter granskad under jämförelse med den ur-
sprungliga lydelsen B. Först i juni 1634 besattes också de två
höga riksämbeten, som stodo lediga redan när 1633 års riksdag
1 Stiernman, Riksdagar, II, s. 853.
2 Regeringsformen upplästes i rådet den 9/1 1633, och för följande dag
förmäler protokollet, att något blef om den »discurreradt», men sedan talas
icke därom förr än lc/2 och ls/2, då förslaget meddelades ständernas utskott.
SRP III, s. 8, 10, 30 f.
3 Rådsprot. 26/3, 2/4 1633, SRP III, s. 79, 87 f.
4 Anf. prot. 2/4 (jfr ofvan s. 307); memorial för Grubbe 29/3, för Gabriel
Gustafsson 4/4, Sk. H. XXV, s. 142,162. Kanslerns svar 6 *
/6, Sk. H. XXVI, s. 114.
5 Rådet till kanslern t7/2, 10/5 1634; kanslern till rådet 20/e 1634. Sk.
H. XXVIII, s. 55, XXIX, s. 348, XXX, s. 59. Rådsprot. s/5, 25/0 — s’7 1634,
SRP IV, s. ni, 133—137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
