Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - De 5 kollegierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 NILS EDÉN
och de enskilda rådsherrarnes ställning inom regeringen. Lik-
som den upptar landslagens föreskrift, att riksens råd skall af
konungen väljas bland infödda riddare och svenner, så karak-
täriserar den också rådets uppgift genom en obetydlig omskrif-
ning af landslagens rådsed: att påminna konungen om rikets
rätt, efter bästa förstånd råda honom till det, som är honom
och riket gagneligt, och styrka ständerna till trohet. En allmänt
formulerad förpliktelse att i alla de ärenden, som rådsherrarne
föreläggas eller anförtros, låta sig vårda om konungens och rikets
rätt och bästa, innehåller knappast något utöfver den föregående
omskrifningen af rådseden, för så vidt den icke särskildt åsyftar
rådsherrarnes tjänstgöring i ämbeten och särskilda uppdrag.
Någon verklig regel för denna tjänstgöring ger den i hvarje fall
icke. Och alldeles utan afseende lämnar regeringsformen de
nya former, som under Gustaf Adolfs tid utvecklat sig för rå-
dets korporativa samarbete sinsemellan och med konungen, lik-
som den på intet sätt själf ger några nya bestämmelser om
dess sammanträden, allra minst om någon fast rådkammare.
Följer så (i p. 6) grundritningen för den centrala admi-
nistrationens fördelning. Den inledes med en skisserad redo-
görelse för den gångna utvecklingen: huru fordomdags råds-
herrarne varit de enda, som kunnat brukas i förnämliga tjänster,
huru de sällan kunnat vara tillstädes och vid sin inställelse hos
konungen dels blifvit öfverhopade med en mängd ärenden, dels
blifvit upptagna genom särskilda uppdrag1, huru konungen i
följd häraf alltid lidit brist på medhjälpare och styrelsens värf
blifvit försummade eller illa ombesörjda, samt huru ändtligen
framlidne konungar sökt efter medel att afhjälpa denna svaghet
i regeringen och härtill gjort en begynnelse genom de fem höga
riksämbetena, genom inrättande af konungens nämnd, kammar-
rådsvärdigheten o. s. v.2, men icke förmått sätta sina planer i
detta stycke i verket. Med anslutning till dessa föregående för-
1 »ved deres närvara varit med ärenden öfverhopade och af åtskillige
infall särdragne . . .»
2 ». . . och gjort därtill ingången under förbemälte 5 höge ämbeten och
så med konungens nämbd, kammerråd och annat slikt . . .» Huruvida menin-
gen är, att försök gjorts till en organisation af lägre tjänstemän under de fem
riksämbetsmännen, eller endast att dessa själfva fått tjänstgöra, är icke klart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
