Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Krigsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 NILS EDÉN
domstolen var afsedd att sammanträda ensamt såsom ett slags
utskottsmöte, eller om ständerna skulle samlas och domstolen
fungera i deras närvaro samt domen af dem bekräftas. Ordalagen
tala måhända mera för den senare tolkningen, men gifva äfven
möjlighet för den förra*
1, och hvilkendera som bör föredragas,
framgår ej af några andra samtida vittnesbörd. I hvarje fall
står denna domstol såsom uttryck för ständernas utomordentliga
myndighet alldeles utom den fasta regeringsordningen.
Det andra kollegiet är krigsrådet. Regeringsformen be-
gagnar således för krigsförvaltningens ledande ämbetsverk denna
benämning, som förekommit i de tidigare organisatoriska ut-
1 »Försåge sig någon af så hög kondition i riket eller i ett så högt
ärende, att det konungen och kronans majestät anginge och icke bekvämbligen
annars än förmedelst ständernas sammankallelse rannsakas och åtskiljas måtte,
och alltså desse hofrätter tillika blefve af Oss eller Våre efterkommande sam-
manfordrade, då skole desse 4 hofrätter jämpte resten af riksens råd och höf-
dingerne uti riket, som äre tillstädes, så ock en borgmästare af Stockholm,
Uppsala, Göteborg, Norrköping, Åbo, Viborg förträda ständemes rum och
hafva makt att döma öfver samme ärende, och ingen, ehuru hög han är, hafve
vissord att undraga sig denne rätt.» Kjellén anser paragrafens början inne-
bära, att ständerna verkligen måste och skola sammankallas i dylika fall, och
då det heter, att hofrätterna alltså blifva tillika sammanfordrade, så finner han
i dessa ord direkta hänsyftningar på ständernas förutsatta sammanträde. De
behöfva emellertid icke ovillkorligen fattas så. Att hofrätterna blifva »tillika»
sammankallade, skulle också kunna helt enkelt betyda, att de sammankallas
på en gång, samtidigt, ty i denna betydelse förekommer ordet »tillika» i ti-
dens språk, bch det inskjutna »alltså» kan hänsyfta på de enskilda hofrätternas
otillräcklighet hvar för sig i dylika mål. När det sedan talas om »höfdingarne
uti riket, som äre tillstädes», så behöfver ej heller detta nödvändigt förutsätta
ett ständermöte, så flitig som förbindelsen mellan provinsernas styresmän och
regeringen vid denna tid var. Tankegången skulle sålunda kunna blifva denna:
Inträffar en statsförbrytelse, som enligt hittills utvecklad ordning skulle kräfva
ständernas sammankomst och dom, och blir sålunda hvarje enskild hofrätt
inkompetent samt i följd häraf (alltså) en sammankallelse af samtliga hofrätter
gemensamt (tillika) erforderlig, då böra till hofrättens personal träda de upp-
räknade företrädarne för öfriga ständer och jämte dem konstituera en dom-
stol, som dömer med ständernas rätt. Uttrycket att ifrågavarande domstol
skall »företräda ständernas rum» passar onekligen bättre för ett sammanträde
i stället för ständerna än för en funktion såsom utskott i deras närvaro. Detta
skulle också mycket väl öfverensstämma med regeringsformens tydliga obenä-
genhet mot ständernas sammanträden in pleno och förkärlek för deras repre-
sentation genom trängre utskott af olika slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
