Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 327
kasten under Gustaf Adolfs regering, utan hänsyn därtill, att
denne själf under de sista åren låtit insätta en »krigsrätt». I
öfverensstämmelse härmed träffas också om krigskollegiets sam-
mansättning och uppgift helt andra bestämmelser än de för
krigsrätten gällande. Det skall ledas af marsken, men denne
får som bisittare dels två riksråd, helst sådana, som beklädt
högre officersposter, dels fyra andra officerare, och själfskrifna
ledamöter äro fältmarskalken, såvida någon sådan finnes af svensk
börd, rikstygmästaren och generalvaktmästaren, den sistnämnde
ej upptagen i kanslerns koncept utan tillagd under regerings-
formens utarbetande. Meningen synes här vara, att de tre
nämnda officerarne skola ingå bland de fyra bisittarne, i den
mån de ej äro sysselsatta utom hufvudstaden, t. ex. i fält1.
Krigsrådet får naturligtvis äfven en lägre personal : sekreterare,
notarier och kopister. Åt krigsrådet öfverlämnas inseende med
allt krigsfolket till lands öfver hela riket, äfven vid artilleriet, i fält
och på fästningarna, och öfver dess beväpning; krigsrådet skall
öfvervaka utskrifningar, värfning och mönstringar, och särskildt
allt som till artilleriet hörer äfvensom alla befästningar och bygg-
nader för krigiskt ändamål, gränsfästningarnas proviantering och
beväpning. Det kan ej lida något tvifvel, att härmed afses en
verklig förvaltande verksamhet, hvaremot sådana lagskipande
funktioner, som voro krigsrätten ålagda, icke alls omnämnas2.
Regeringsformen söker slutligen utstaka en gräns mellan denna
krigsrådets administration och räknekammarens makt öfver finan-
serna: det förra skall visserligen erhålla underrättelse om huru
krigsfolkets underhåll är ordnadt, huruvida det utgår kontant ur
räntekammaren eller direkt af tillordnade kronoräntor, men det
får icke själft bestämma om dispositionen af dessa räntor, utan
detta tillkommer räknekammaren, liksom räkenskap för medlens
1 Jfr ofvan s. 310.
2 Endast i förbigående förekommer ordet »döma», och det i annat sam-
manhang. Sedan regeringsformen uppräknat allt, öfver hvilket krigsrådet skall
»hafva inspektionen», och sist nämnt »skantsar och alle byggninger till kriget»,
tillägger den : »så att där allt rätt domes och förordnas». Vare sig ordet »där»
syftar endast på skansarna och krigsbyggnaderna eller på allt det föregående,
är det endast de underordnade militära myndigheterna om hvilka ordet döma
användes, och detta måhända icke i betydelsen af att afkunna dom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
