Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 347
riksens råds råd», behöfde i och för sig icke innebära någon
närmare förbindelse med rådet än en fullmyndig konungs, men
när riksdagsbeslutet ålägger riksens råd, icke femmannakollegiet,
att ordna styrelsen efter regeringsformen, ser det nästan ut, som
om man fortfarande tänkte sig den egentliga styrelsemakten
förlagd hos det förra, och längre fram i riksdagsbeslutet nämnas
uttryckligen »de gode herrar riksens råd och föreståndare» såsom
regeringens bärare1. Adelns utskott, som vid riksdagen erhållit
kännedom om regeringsformen, hade fattat dess innehall så, att
regeringen skulle fortfarande förestås på samma sätt som förut
skett under konungens frånvaro, och enligt ståndets protokoll
lyckönskade man vid riksdagens slut riksens råd, att de åtagit
sig regeringen för drottningens omyndiga år 2. I öfverensstäm-
melse härmed fortgingo rådets sammanträden efter denna riks-
dag alldeles på samma sätt som ditintills hade skett, och proto-
kollen upptaga de fattade besluten lika som förut, utan att an-
gifva, att de beslutande numera skulle vara icke hela rådet,
utan endast de fem riksämbetsmännen. Det ter sig därföre egent-
ligen som en expeditionssak, att utgående skrifvelser hädanefter
börja underskrifvas af de fem förmyndarne ensamma; för öfrigt
hände det allt fortfarande understundom, att rådet i sin helhet
undertecknade både bref och resolutioner3. Propositionen till
utskottsmötet i januari 1634 är i drottningens namn afgifven af
»Sveriges rikes regerande råd och förmyndare», och vid riks-
dagen i juni förmäler adelns protokoll, att landtmarskalken för-
ordnats af »riksens regerande råd», liksom samma protokoll
oupphörligt både när det gäller ändringar i regeringsformen och
vid allehanda frågor om introduktion å riddarhuset hänvisar till
rådet såsom regering4.
Femmannaregeringens förhållande till rådet utvecklade sig
sålunda från början till något helt annat, än regeringsformen af-
sett. Det berodde framför allt på den fasthet, som den gamla
styrelsen af riksrådet i sin helhet hade vunnit, på tidens van-
1 Beslutet hos Stiernman, Riksdagar, II, s. 852—855. Jfr J. Skyttes
yttrande om innebörden af 1633 års riksdagsbeslut n/3 1636, SRP VI, s. 124.
2 Prot. ä/3, 14/3 1633, RAP II, s. 22, 25.
s RR mars 1633 o. s. v.
4 RAP II, s. 53, 61 f. och passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
