- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
348

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Karaktären af regeringsformens centrala organisation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34« NILS EDÉN
liga bristande skärpa i tolkningen af skrifna författningsbestäm-
melser, slutligen också på personlig osäkerhet och svaghet hos
de män, som till en början bildade femmannaregeringen. När
kanslern efter ett par år återkom, sökte han genast återförvärfva
åt denna egentliga förmyndareregering den verkliga beslutande
myndigheten och tränga rådet tillbaka till en rådgifvande ställ-
ning1, men någon inskränkning af dess sammanträden kunde
eller ville ej heller han numera genomföra; de fortgingo lika
som förut. På detta sätt fick den fasta rådkammaren plats i
den svenska statsstyrelsen, icke genom regeringsformen, utan
i strid mot dess anda och bokstaf, genom den nya förmyndar-
styrelsens omedelbara anknytning till GustafAdolfs tillförordnade
rådsregering.
* *

*


Den centrala organisation, som ingår i 1634 års regerings-
form, är icke en nybildning i Sveriges statsskick. Inom central-
regeringen liksom annorstädes har regeringsformen hufvudsakligen
gifvit bestämd formulering och inre sammanhang åt den ordning,
hvars element Gustaf Adolf steg för steg infört i sin riksstyrelse.
I en eller annan punkt, t. ex. i fråga om krigsrådet och amirali-
tetet, har den närmare utformat ett statsorgan, som Gustaf Adolf
icke hunnit mer än principiellt infoga i sitt system, men endast
för vissa fall, som stå utom statslifvets normala gång, får rege-
ringen en ny gestalt och omgärdas med nya bestämmelser af
författningsrättslig art: de fem höga riksämbetsmännens kolle-
gialstyrelse under konungens frånvaro, sjukdom eller omyndig-
het. Utarbetad på Gustaf Adolfs befallning och under hans
lifstid, blef regeringsformen en sammanfattning af hans eget
organiserande arbete på det stadium, hvartill det vid förslagets
tillkomst hade hunnit.
Verkligt afslutad var den centrala organisationen följakt-
ligen icke genom denna regeringsform. Bortom de krafpå fasta
ämbeten och ämbetsverk, som Gustaf Adolf velat och hunnit
tillgodose, öppnade sig andra och nya spörsmål om den högsta
regeringsmaktens utöfning, åt hvilka han ej ägnat samma upp-
märksamhet och som därföre ej af regeringsformen blefvo besva-
1 Odhner, s. 67.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free